När tillredelsen av gåvorna på prothesis är avslutade täcker celebranten brödet, som nu brutits i ett antal mindre delar, och kalken med en större duk. De förblir sedan täckta fram till trosbekännelsen. De övertäcka gåvorna är en påminnelse om att hemligheten med Kristus förblev dold för de flesta även efter att inkarnationens under ägt rum i Betlehem. […]
Bruket av rökelse i gudstjänsten har sitt ursprung i det första förbundet. Den ”rena välluktande rökelsen” (2 Mos 37:29) brändes i templet varje morgon och kväll av prästerna. Rökelsen var förknippad med tillbedjan. Profeten Malaki skriver: Från öster till väster är mitt namn stort bland folken, och överallt frambär man rökelseoffer åt mitt namn, rena […]
I kyrkans äldsta liturgier anspelas under eukaristifirandet på orden ur passionshistorien enligt Johannes om hur ”en av soldaterna stack upp sidan på honom med sin lans, och då kom det ut blod och vatten”. (Joh 18:33–34) I Ökenmässan upprepas orden när vin och vatten hälls i kalken. I Chrysostomosliturgin används en kniv som kallas “lansen” […]
Liturgins grundläggande ordo – själva gudstjänstordningen – är detsamma i öst och väst, förutom i ett avseende: det viktiga moment som i den västliga riten kallas offertorium och i öst proskomedi – bägge orden betyder frambärande – infaller i Den gudomliga liturgin i början av gudstjänsten medan det i mässan hos oss i väst har sin plats efter ordets liturgi. I Basileiosliturgin, och […]
När kyrkor började byggas fick de en arkitektonisk utformning som fick kyrkorummet att framstå som en ikon av hela kosmos. Skeppet är en bild av jorden och altarrummet en bild av himlen. Maximos Bekännaren skriver på 600-talet: Hela kosmos, skapat av Gud, är i en mening en kyrka icke skapad av människohänder. Detta avbildas insiktsfullt […]
När tiden för Den gudomliga liturgin är inne genomför den celebrerande prästen tillsammans med en diakon en förberedande rit som kallas Kairos. Den äger rum framför ikonostasen, sker innan iklädandet av de liturgiska kläderna, och banar väg för huvudgudstjänsten. Prästen och diakonen gör tre bugningar mot öster framför de heliga dörrarna och säger: Gud var nådig mot […]
Innan prästmunken Gregorios tar oss med in i Den gudomliga liturgin, för honom i Chrysostomosliturgins gestalt, antyder han i introduktionens avslutande del något om frukterna av den gudstjänst där vi tar emot Kristi kropp och blod: Vi tar emot Kristus inom oss och Kristus tar emot oss. Så blir Kristus på samma gång vårt hem och […]
”Vad är den gudomliga liturgin?”, frågar prästmunken Gregorios. Ja, vad är vi med om när vi samlas runt altaret för att fira måltiden? Liturgin är en rekapitulation av hela frälsningshistorien, svarar han. Allt av betydelse finns där. I ritens form genomlever vi sakramentalt varje händelse i Jesu liv: hans födelse, dop, lidande, död, begravning, uppståndelse […]
Hur inleddes firandet av Den gudomliga liturgin under dess första tid? I ett synaxarium återberättas en legend om vad som skedde när Johannes Chrysostomos reliker fördes tillbaka till Konstantinopel år 438. När man då placerade reliken på biskopens stol i de heliga apostlarnas kyrka, hördes till allas stora förundran en röst därifrån som sa: ”Frid vare med […]
I en introduktion spårar prästmunken Gregorios rötterna till den eukaristiska liturgin, hur den första gången firades av Jesus och hans apostlar som en påskmåltid i den övre salen. Evangelisternas beskrivning av denna måltid kallar författaren ”den första Gudomliga liturgin”. Det är samtidigt, menar han, en beskrivning av den eukaristiska sammankomsten under apostolisk tid, med den […]
