Resan till Guds rike
”Vad är den gudomliga liturgin?”, frågar prästmunken Gregorios. Ja, vad är vi med om när vi samlas runt altaret för att fira måltiden?
Liturgin är en rekapitulation av hela frälsningshistorien, svarar han. Allt av betydelse finns där. I ritens form genomlever vi sakramentalt varje händelse i Jesu liv: hans födelse, dop, lidande, död, begravning, uppståndelse och himmelsfärd. ”Kristi liv uppenbaras inför våra ögon”, skriver Gregorios.
Kyrkan där gudstjänsten firas är Betlehem, det ”brödhus” där livets bröd räcks oss. Kyrkan är på samma gång den övre sal där Jesus första gången firade måltiden med sina lärjungar. ”Den eukaristiska måltiden skiljer sig inte i något avseende från den måltiden.”
Altaret där måltiden dukas är både krubban, Golgata, graven och tronen. I den gudomliga liturgin samexisterar det som varit och det som är. I liturgins nu får vi tillgång till både början och slutet. Den linjära tiden överskrids, himmel och jord förenas när tid och rum transfigureras i Kristus.
Detta överskridande förkunnas i de viktiga orden i Hebreerbrevet: ”Jesus Kristus är densamme i går, i dag och i evighet”. Och det manifesteras i den doxologi som alltid inleder Chrysostomosliturgin: Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, nu och alltid och i evigheters evighet. När de orden uttalas stiger vi över tröskeln till en ny eon, en ny tidsrymd: Guds rike. Inte som en kokong av religiös tid som liturgin ska spinna kring våra liv så att vi blir mer fromma till skillnad från de ofromma. Gudstjänsten firas för att kokongen ska brista och all tid bli helig tid. Prästmunken Gregorios skriver:
När vi samlas för att fira Den gudomliga liturgin tar vi med oss hela kosmos på en resa till Guds rike … Kristus som kallar samman hela den skapade världen, samlar allt runt det heliga altaret så att vi blir förenade, både med varandra och med Honom.