Biskop Emilio Alvarez bok Pentecostal Orthodoxy är ett försök att beskriva och ge gestalt åt en växande strömning, framför allt bland afro-latinska pingst-karismatiker, där man söker sig tillbaka till kyrkans historiska rötter, men utan att konvertera till den katolska eller ortodoxa kyrkan. Men är då inte risken att man varken blir det ena eller det andra? Inte […]
En av det senaste årets mest läsvärda böcker, inte minst ur ett ekumeniskt perspektiv, är Pentecostal Orthodoxy, med undertiteln Toward an Ecumenism of the Spirit, skriven av Emilio Alvarez och utgiven på ansedda InterVarsity Press i Illinois. Här bjuds vi en ingående redogörelse för och reflexion över ett stilla men växande fenomen inom pingst-karismatiska rörelser, framför allt i […]
Går det att skriva en thriller – en deckare – utan att handlingen är draperad i blod och bestialiskt våld? En thriller med en existentiell botten, där karaktärerna inte drivs av begär och girighet, snarare av ett urstarkt etos och patos – men utan att läsaren knäpps på fingrarna med moraliska pekpinnar? Utrikesjournalisten Arne Bengtssons […]
En av fäderna sade: Profeterna skrev böcker. Våra fäder gjorde vad som står i dem och lärde dem utantill. Sedan kom denna generation och skrev av dem och lät dem stå oanvända i fönsternischerna. Ur Paradiset X: Ökenfädernas tänkespråk, Om urskillningsförmågan
I går firade vi apostlarna Petrus och Paulus i en av sommarens stora högtider. Mässans prefation denna dag utgör en sammanfattning av högtidens budskap, ett ämne för meditation även dagen efter: I dina heliga apostlar Petrus och Paulusfår vi med glädje och förundran skåda hur du tar människor i din tjänst för att utföra din vilja:Petrus […]
När vi vandrar med Martin Lönnebo blir det allt tydligare hur religionens väsen i hans förståelse är att gå ut ur sitt ego och förenas med det hela och det ena. Det är också den djupa innebörden av ”religion”, av latinets religare med betydelsen binda samman. Men för att lämna något måste man först vara något. Därför […]
Apostlafastans näst sista dag, och allvaret i Martin Lönnebos röst djupnar när han talar till oss om hur botens rodnad, som är evigt förbunden med ansvarets kultur, fattas oss i det rika och mäktiga Västerlandet: Efter rodnadens död kommer med nödvändighet den fruktansvärda Eft B, Efter Blekheten, efter den följer helvetet. Vi bleknar av fasa […]
Vid denna avgörande vägvisare, den sjunde, alldeles invid kallkällan, behöver vi sitta kvar på stolen i eftertanke en lång stund, ja förmodligen fastetiden ut. Och begrunda orden på orienteringstavlan: Uppe på fjällen och höjderna växer en blodröd ros,i dess ljuva doft firar vandrare en helig måltid. På den uråldriga stigen som pekar mot Vara står en ung […]
Vi har nått det sjunde vägskälet. Vid var och en av dessa korsvägar finns sju tecken till hjälp för vandraren att orientera sig under livsresan. Där är stolen, vägvisaren, orienteringstavlan, radbandet och Människans fråga. Men också två som vi ännu inte berört: intill varje vägskäl är placerad en ikon, täckt av ett skyddande hölje av […]
Den andliga människan – Homo Spiritus – är den lekande människan, hon som genom lek, och med alla sina sinnen, övar sig i att vara människa. Leken som livstydning fick tidigt i kyrkan sitt viktigaste uttryck i gudstjänsten. Liturgin utvecklade sig till ett drama där frälsningshistorien spelas upp inför våra ögon i realtid. Allt utspelar sig i […]
