Låt oss återknyta till begreppet theoria physike, flitigt använt av Evagrios av Pontos, men framför allt utvecklat av Maximos Bekännaren på 600-talet. Det kan hjälpa oss att se hur vi genom Psaltarens böner kan utveckla en kontemplativ blick. Vad står uttrycket för? Grekiskans theoria är motsvarigheten till latinets contemplatio, varifrån vi fått det svenska ordet kontemplation. Det har att göra med blicken. Theoria betyder […]
Vi har så här långt berört den avgörande plats som psalmodin kom att få i den andliga disciplin som utvecklades i de tidiga monastiska gemenskaperna i den egyptiska öknen. Och hur formen för dessa tideböner byggde på en rytm med täta växlingar mellan psalmer och tyst bön. Det är mot den bakgrunden vi behöver förstå vad andliga […]
Ingen enskild bibelbok kommenteras lika flitigt av den tidiga kyrkans lärare som de etthundrafemtio psalmerna i den hebreiska Bibeln. Och samtliga är överens om den avgörande tolkningsnyckeln: Kristus är Psaltarens passepartout! Jesus hade ju själv sagt till några av sina lärjungar efter sin uppståndelse att psalmerna, precis som Mose lag och profetböckerna, handlar om honom. Evagrios […]
För att bönen ska få vingar framhåller Johannes Cassianus återkommande betydelsen av hjärtats uppmärksamhet, intentio cordis. Här är han präglad av sin lärare, Evagrios av Pontos, som i sin vägledning om Psaltaren ägnar stort utrymme åt hur man kan övervinna distraktionerna när man ber psalmerna. Det är ingen enkel sak, konstaterar Evagrios. Utifrån egen erfarenhet menar […]
Utöver den gemensamma psalmodin, tidebönerna morgon och kväll, var det vanligt att munkarna reciterade psalmer även under dagen. Det kunde ske under arbetets gång eller i korta pauser medan man lät arbetet vila. En berömd berättelse om Antonios den Store, munkarnas fader, kom att bli mönsterbildande för denna dagliga rytm av bön och arbete. I […]
I de framväxande kommuniteterna i den egyptiska öknen etablerades under 300-talet en praxis som innebar att man bad gemensamt vid två tillfällen varje dag, morgon och afton. Tolv psaltarpsalmer i en vigilia i gryningen och tolv i kvällens vesper, hela tiden varvat med tystnad och fri bön. Den mest utförliga beskrivningen av hur dessa tideböner […]
Det stora genombrottet för Psaltaren som källa till bön och tillbedjan i den unga kristenheten sker under andra hälften av 300-talet. En dåtida historiker beskriver hur en ”psaltarrörelse” utan motstycke drar genom kyrkan: ”En våg av entusiasm över att få sjunga Psaltaren svepte från öst till väst mot slutet av 300-talet … Något liknande har […]
Psaltaren är rakt igenom en dialogisk bok. Två röster konverserar oavbrutet med varandra, söker varandras ansikten. Människans och Guds. Och det är människan som har mest att säga. Med några få undantag är det inte Gud som adresserar oss i Psaltaren. Åtminstone inte med ord. Det är inte heller alltid, som vi ofta tänker att […]
Det sägs ibland att Psaltaren ”egentligen” är en sångbok och att det är som sådan den i första hand ska användas. Men stämmer det? Anders Ekenberg, katolsk teolog och kyrkomusiker, är en av dem som i likhet med andra nutida forskare visat hur Psaltaren i den tidiga kristna traditionen var långt mer än en liturgisk […]
Den ständiga bönen är målet för munkens liv, själva dess springande punkt. Orden kommer från Johannes Cassianus, vars liv och skrifter utgjorde en brygga från den egyptiska öknen till Europa på 400-talet. Det är i uppmaningen till ”ständig bön”, accentuerad av Jesus i flera liknelser (Luk 18:1) och formulerad som ett imperativ i Nya testamentets […]
