Låt oss nu, med tre dagar kvar till firandet av Kristi födelse, återvända till vad vi tidigare kallat Psaltarens passepartout: Jesus Kristus som nyckeln till de bibliska psalmerna. Eller omvänt: Psaltaren som ikonverkstad där oväntade nyanser i bilden av Jesus framträder. En så kallad kristologisk läsning av Psaltaren bygger på en förståelse där varje psalm antingen […]
Det är nu, när vi låter vår desorienterade själ adressera Gud, som någonting börjar hända. Rörelsen från desorientering till nyorientering är alltid lika överraskande. Det var inget vi kalkylerat med eller ens förväntat. Inte heller innebär det en återgång till det tidigare normala, att allt blir som förr. Den gudomliga repliken stavas uppståndelse, inte upprepning. […]
Avgörande för att Psaltaren ska fungera som en meningsfull bönbok är att vi tar med oss våra egna liv in i psalmerna. Det språk vi då möter är inte deskriptivt eller endimensionellt. Psalmerna är inga promemorior som redogör för det befintliga läget. Den typen av språk kan möjligen ge en känsla av kontroll, men är […]
Vi vet alla vad det är att känna sig desorienterad, att livet är ur fas. Det kan handla om uppenbara kriser: en brusten relation, ett förlorat arbete, ett ekonomiskt bakslag, en oroande läkardiagnos, förlusten av någon som stått oss nära. Eller om mindre händelser som gjort oss modlösa: en kritisk kommentar, ett negativt besked, en […]
Om man vill försöka genrebestämma de etthundrafemtio psalmerna i den hebreiska Bibeln kan det naturligtvis göras på olika sätt. Walter Brueggemann, en av de ledande gammaltestamentliga teologerna i väst under det senaste halvseklet, identifierar tre kategorier i Psaltaren. De motsvarar tre olika levnadsfaser eller livsstämningar. Han kallar dem psalmer av orientering, psalmer av desorientering och för det tredje […]
Psaltaren är som havet, djup och outgrundlig. Med sina uppemot tretusen år gamla texter speglar den en avlägsen och svåråtkomlig kultur. Men precis som all stor litteratur fortsätter dessa texter att tala till den som urskiljer rösterna genom historiens raster. Den yttre miljön i många av psalmerna är templet på Sionsberget i Jerusalem, det hebreiska […]
I en serie längre texter reflekterar Evagrios av Pontos – Johannes Cassianus lärare på 300-talet – över syftet med att be Psaltaren. När psalmerna ”beds stilla och ostört … får de lidelserna att lägga sig och skänker vila åt vår oroliga kropp”, skriver han bland annat. Här lyser frukterna av hans egen erfarenhet igenom, konstaterar […]
Bilden av Psaltaren som själens spegel kommer ursprungligen från Athanasios av Alexandria i ett brev till Marcellinus på 300-talet. Han skriver: Det tycks vara så för den som ber Psaltaren, att den blir som en spegel där han betraktar sig själv och blir uppmärksam på rörelserna i sin själ. Det blev med tiden en omtyckt […]
”Psaltaren låter oss lära känna Gud, inte genom att analysera olika begrepp om gudomens väsen, utan genom att lovprisa och älska Gud”, skriver Thomas Merton. Och han tillägger: ”För att förstå psalmerna behöver vi känna vad psalmisten känner.” På nytt slås vi av släktskapet med de tidiga monastiska fäderna. Som när Johannes Cassianus skriver att […]
Skapelsen och historien är två stora teman i Psaltaren. Den etthundrafjärde psalmen är en av flera där den inspirerade psalmisten hänrycks över naturens rikedom och dolda vishet: ”Otaliga är dina verk, o Herre, med vishet har du gjort dem alla.” Andra psalmer, som den etthundratrettiosjätte, låter oss genom erinran ”häpna inför dina mäktiga gärningar” (Ps 65:9). Minnet av […]
