Våren 2004 fick jag möjligheten att tillsammans med min äldste son och journalisten Ylva-Kristina Sjöblom, för tidskriften Pilgrims räkning besöka det ekumeniska klostret Grandchamp i Schweiz. Det var innan vår första kontakt med Bose, som skedde året därpå, och upptäckten av den viktiga länken mellan dessa två ekumeniska kommuniteter. Klostret i Grandchamp brukar beskrivas som en systerkommunitet […]
Det kenotiska draget – för att använda det grekiska ordet – genomsyrar kristendomen. Det innebär att bara den som blir bruten kan bryta igenom separationens mur. Genom den som själv blivit söndersliten tränger ljuset fram och förvandlar världens motbjudande ansikte. Mönstret för det kristna livet finns i spänningen mellan nedstigande och uppstigande. De två rörelserna – som är […]
Under firandet av julen har vi återkommande lyssnat till Kristushymnen i Filipperbrevets andra kapitel: Jesus ”avstod från allt och antog en tjänares gestalt”. När Paulus söker ett språk för den djupa ödmjukhet som kommer till uttryck när Gud blir människa, väljer han det upprörande grekiska ordet kenosis, som brukar översättas med utblottelse. Den tidiga kyrkans lärare talar […]
Ljuset i en ikon kommer inte från en exakt punkt, det finns överallt och kastar inga skuggor. Precis som i Uppenbarelsebokens beskrivning av det nya Jerusalem: ”Guds härlighet lyser över den … och folken skall leva i detta ljus” (Upp 21:23–24). Ikonens bakgrund brukar ikonografer kalla för ”ljuset”, symbolen för Gud som är ”allt, överallt” (1 […]
En av de psaltarpsalmer som återkommer under julens gudstjänster, inte minst under firandet av epifania, är den sjuttioandra. Det är en psalm som i sitt historiska sammanhang adresserar Salomo, men kyrkofäderna var eniga om att den utgör en Kristusprofetia som förkunnar evangeliets universalitet och Jesus som fredens konung. Han är ”kungasonen” i psalmens inledning, som ska låta […]
Fastebloggen önskar sina läsare en välsignad Kristi födelses högtid och ett hoppfullt nytt år! (Nästa fastedag infaller trettondedagsafton, den 5 januari.) Ikonen av Romanos Meloden målad av Robin Johansson.
Händelserna kring Jesu födelse får i vår bibel sin mest fullödiga skildring i Lukasevangeliets två inledande kapitel. Här får vi bland annat lyssna till tre profetiska lovsånger, vars form och poesi är det närmaste vi kommer Psaltaren i Nya testamentet. Det är ingen tillfällighet att Marias, Sakarias och Symeons lovsånger samtliga har fått en plats […]
I Ekumeniska Kommunitetens tidebönsböcker fungerar antifonerna – de korta ramverserna – som nycklar till den hemlighet om Kristus som finns dold i varje psaltarpsalm. Genom att antifonerna dessutom skiftar under kyrkoåret, får de en dubbel roll: de låter oss inte bara ana Jesu närvaro i psalmen, utan kastar också ljus på den fasett i Kristusmysteriet som vi […]
Låt oss nu, med tre dagar kvar till firandet av Kristi födelse, återvända till vad vi tidigare kallat Psaltarens passepartout: Jesus Kristus som nyckeln till de bibliska psalmerna. Eller omvänt: Psaltaren som ikonverkstad där oväntade nyanser i bilden av Jesus framträder. En så kallad kristologisk läsning av Psaltaren bygger på en förståelse där varje psalm antingen […]
Det är nu, när vi låter vår desorienterade själ adressera Gud, som någonting börjar hända. Rörelsen från desorientering till nyorientering är alltid lika överraskande. Det var inget vi kalkylerat med eller ens förväntat. Inte heller innebär det en återgång till det tidigare normala, att allt blir som förr. Den gudomliga repliken stavas uppståndelse, inte upprepning. […]
