Dopets rörelser

Det kenotiska draget – för att använda det grekiska ordet – genomsyrar kristendomen. Det innebär att bara den som blir bruten kan bryta igenom separationens mur. Genom den som själv blivit söndersliten tränger ljuset fram och förvandlar världens motbjudande ansikte. 

Mönstret för det kristna livet finns i spänningen mellan nedstigande och uppstigande. De två rörelserna – som är dopets rörelser – kan inte fångas i en linjär kronologi där det ena följer på det andra. Nedstigandet och uppstigandet tränger in i varandra i varje ögonblick av Jesu liv. 

Här formas en spiritualitet som är allt annat än sekterisk. Den som förenas med Kristus i hans nedstigande – beväpnad med inget annat än tron, hoppet och den medlidande kärleken – driver vare sig korståg mot den moderna världen eller flyr den. Det är en kontemplativ andlighet som genererar en aktiv, profetisk närvaro som leder historien i en ny riktning. Allt i enlighet med Jesu ord: ”Om vetekornet inte faller i jorden och dör förblir det ett ensamt korn. Men om det dör ger det rik skörd.”