Impulser från Grandchamp
Våren 2004 fick jag möjligheten att tillsammans med min äldste son och journalisten Ylva-Kristina Sjöblom, för tidskriften Pilgrims räkning besöka det ekumeniska klostret Grandchamp i Schweiz. Det var innan vår första kontakt med Bose, som skedde året därpå, och upptäckten av den viktiga länken mellan dessa två ekumeniska kommuniteter.
Klostret i Grandchamp brukar beskrivas som en systerkommunitet till Taizé – de två har haft nära förbindelser i många år. Kommuniteteten i Grandschamp, som växte fram under 1900-talets första hälft, består i dag av ett 50-tal kvinnor från olika kyrkliga traditioner. Det är i dag västeuropas största kloster för kvinnor ur huvudsakligen protestantisk tradition. De ser som en av sina huvudkallelser att söka vägar till försoning mellan kristna, rakt genom den mänskliga familjen och med respekt för skapelsen.
Just nu uppmärksammas Grandschamp då kommuniteten fått ansvaret för att förbereda årets globala ekumeniska bönevecka, som i dag är inne på sin tredje dag.
Böneveckan för kristen enhet, som infaller 18–25 januari, uppstod ursprungligen i Rom men kom att få en internationell och bred ekumenisk uppslutning mycket genom den vision som bars av den franske prästen Paul Couturier, som var nära vän till systrarna i Grandchmp.
Det tema man valt för årets bönevecka är orden ur Johannesevangeliets femtonde kapitel: Bli kvar i min kärlek så skall ni bära rik frukt. För var och en av de åtta dagarna delar man ett bibelord, en meditation, en bön och ett citat ur Taizés ”Källor”. Materialet finns att hämta här för daglig läsning och andakt tillsammans med kristna över hela världen:https://www.skr.org/wp-content/uploads/2020/09/grundmaterial-boneveckan-for-kristen-enhet-2021-svensk-version.pdf
Utifrån orden i Lukasevangeliets 2 talade man i går om att steg för steg ta sig in i mysteriet med Jesus genom att likt Maria i sitt hjärta bevara Guds handlande i sitt liv och i hennes sons liv. Kommuniteten i Grandchamp beskriver hur det tar en hel livstid att lära känna djupet av Kristi kärlek så att han blir kvar i oss och vi i honom. Med ord ur Taizés Källor talar man om ”att låta Kristus stiga ner i djupet av vår hela varelse… Han skall genomlysa vårt förstånd och vårt hjärta, han skall nå våra kroppar ända till vår innersta varelse, så att också vi en dag skall få uppleva djupet av barmhärtigheten.”
