Vi har nu kommit till slutet av Låset av ull, den bok av Torsten Kälvemark vi haft som daglig fasteläsning (söndagar undantagna) sedan askonsdagen den 26 februari. Den avslutande delen med överskriften ”Litteratur och liv” rymmer två kapitel, det ena utgör anteckningar om Tito Collianders författarskap, det andra är en form av epilog som författaren kallar […]
Något av det som gjorde den ryska ortodoxa miljön i Frankrike så dynamisk var många av dess teologers förmåga att förena det bästa av två världar. Torsten Kälvemark återkommer till hur tänkare som Lossky och förkunnare som Gillet hade en gåva att förmedla arvet från öst i respekt och lyhördhet för den västliga traditionen. Samtidigt […]
Genom en andlig oas som uppstod i Paris kom alltså flödena från Rysslands källor att vattna västerlandet. Nikolaj Berdjajev, Sergej Bulgakov, Vladimir Lossky, Maria Skobcova, John Meyendorff, Paul Evdokimov, George Florovsky, Alexander Schmemann, Olivier Clément, Elisabeth Behr Siegel och Lev Gillet var bara några av dem som kom att göra ortodox teologi och spiritualitet tillgänglig […]
Den som mer än någon annan bidrog till att St. Sergiusakademin blev den ortodoxa kyrkans främsta teologiska centrum var Sergius Bulgakov, som också blev den förste innehavaren av professuren i dogmatik när institutet slog upp sina portar i Paris 1926. Det var alltså lärjungar till denne, och därmed arvet från Bulgakov, som Torsten Kälvemark tog […]
På 93 Rue de Crimée, i en av Paris stadsdelar, finns på en liten höjd en enkel träkyrka, som i mitten av 1920-talet på märkliga vägar hamnade i rysk ägo. Här kom det berömda teologiska institutet Saint-Serge att växa fram, som under de svåra åren som följde efter revolutionen blev den ryska teologiska traditionen utpost […]
Den tredje delen i Torsten Kälvemarks essäsamling Låset av ull – vår läsning under fastan – handlar om Ryssland, tragedin och exilen. Den består av två kapitel där det första berör vad författaren kallar ”den största förföljelsen i kristenhetens historia”. Den ryska martyrhistoria, som tog sin början kort efter revolutionen 1917 och varade i 75 […]
Man behöver inte gå många decennier tillbaka för att se vilken betydelserevolution begreppet ”ikon” genomgått. I ett uppslagsverk från mitten av 1980-talet definierades ikon som ”en kultbild i den grekisk-ortodoxa kyrkan”. Sedan dess har begreppet både utvidgats och delvis sekulariserats. Med it-epoken blev ikoner plötsligt en benämning för de små symbolerna på bildskärmen. Och inom […]
Hur ska man beskriva kristendomens egenart? I det kapitel som nu följer – om bild och teologi – lånar Torsten Kälvemark inledningsvis ett ord av Paulus som en beskrivning: ”Bokstaven dödar men Anden gör levande.” Eller som Kälvemark själv uttrycker det: ”Bokstaven antyder och bilden bekräftar.” Den kristna tron bygger nämligen inte på någon skrift. […]
Finns alltså inte detta liturgiska presens alls i den västerländska gudstjänsttraditionen? Det gör det givetvis, ingen liturgi kan leva utan det. ”Men det är avsevärt försvagat”, konstaterar Torsten Kälvemark, ”både av filosofiska skäl och av en tradition som i vissa extremfall gjort gudstjänsten tragiskt endimensionell genom en för kristendomen i grunden främmande koncentration på det […]
Den vision av gudstjänsten som Torsten Kälvemark tecknar i sin essäbok Låset av ull är starkt förbunden med den tidsmystik som präglar såväl den judiska som den tidiga kristna traditionen. När Kristus uppstår på veckans första dag är det för de tidiga kristna tecknet på att den messianska tiden brutit in. Söndagen uppfattas som den nya skapelsens […]
