Gränssnitt mot ljuset

Evangeliebokens utsnitt ur Psalm 139 söndagen före Kristus konungens dag avslutas med orden ”når jag till slutet är jag ännu hos dig”.

Slutet kan syfta på slutet för vårt jordiska liv men också för denna vår världsordning. I bägge fallen betecknar ordet slut inte en avslutning utan ett gränssnitt mot ljuset. Inte ett sammanbrott, utan ett genombrott. 

Det kristna livet skildras som en resa till en framtid som ännu är okänd för oss. Denna framtid, som väntar när vi når slutet, ges olika namn i Bibeln: Guds rike eller himlen. Men på vår pilgrimsfärd sammanfaller vägen och målet. Därför kan Paulus säga att Gud har ”gett oss en plats i himlen” (Ef 2:6). Tempus är presens. Liksom när Jesus förtydligar: ”Guds rike är inom er” (Luk 17:20).

Når jag till slutet är jag ännu hos dig. Ingenting kan ryckas oss ur Guds hand. Varken nu eller vid slutet.