Den stora förlusten

Innan vi kommer till Johannes beskrivning av det nya Jerusalem i vår läsning ur Uppenbarelseboken i kyrkoårets slutskede får vi bevittna Babylons undergång. Johannes vision av Babylon knyter ihop ekonomi och eskatologi. En av dem som reflekterat över detta samband är teologen William Cavanaugh, som beskriver konsumismens kvasireligiösa drag: den har påtagliga likheter med de stora religiösa traditionerna eftersom den driver oss att vilja transcendera den materiella världen. 

”Det krävs stor andlig styrka för att inte böja sig för Baal, det vill säga inte acceptera den materiella världen som sitt ideal”, skrev Fjodor Dostojevskij redan 1862 efter att ha besökt världsutställningen Crystal Palace i London. Två år senare gav han ut boken Anteckningar från ett källarhål. 

Konsumismen blir ett substitut för religionen, de materiella tingen laddas med en mytologisk och andlig innebörd, det ständiga sökandet efter nytt fungerar som en flykt från tiden och döden. Vi jagar oavbrutet nymodigheter som ett sätt att hela tiden börja på nytt. Därmed formas – eller deformeras – vi av ett omättligt begär efter mer. Till sist har vi förlorat hoppet om ett rike av ett annat slag. ”Den stora förlusten i vår tid”, skriver den indiske författaren Pankaj Mishra, ”är att vi nu förlorat tron på framtiden.” William Cavanaugh är mer precis i sin diagnos: ”Konsumismen innebär den kristna eskatologins död.”

Ur Alla himlens fåglar har flytt