Hjärtats hemlighet

Berätta inte för någon (Matt 17:9)

Det finns ingen plats på jorden där Gud är närmare än i människans hjärta. Dit får vi dra oss tillbaka när vi varit med om något som vi inte helt förstår innebörden av. Guds besök behöver följas av begrundan, inte bulletiner och beundran. Hjärtat är i Bibelns språkvärld platsen för kontemplation – ett annat ord för begrundan – där vi ”liksom ser den osynlige” (Heb 11:27). I hjärtat vi blir hemmastadda hos oss själva och Gud, en förutsättning för att kunna leva i världen utan att ständigt spegla oss i andra. 

Våra mest dyrbara erfarenheter behöver vi gömma inom oss. Åtminstone för en tid. När vi är alltför snabba med att exponera vårt inre liv urholkas det. Men det vi drar en cirkel av tystnad runt, växer och ger ifrån sig på andra sätt än att vi pratar vitt och brett om det. Därför är det inte förvånande att vi återkommande i evangelierna hör Jesus säga till människor som varit med om något livsförvandlade att de inte ska berätta om det för andra.

När vi gömmer och begrundar vår erfarenhet renas våra avsikter. Kontemplation är därför en nödvändig förutsättning för mission. All fruktbar evangelisation är ett utflöde av lärjungens fördolda liv med Kristus, den inre förvandling som, för att låna ett uttryck av Augustinus, gör oss fria att ”älska människorna som människor”.

Gud, du som är alla goda gåvors givare, våra ambitioner grumlar så ofta våra avsikter och förleder oss att göra ditt evangelium till vårt eget projekt. Lär oss begrundan, ge oss mod att bli stilla, så att den oförtjänta gåvan fyller våra liv med tacksamhet mer än verksamhet. Amen.