Sommarläsning (III): Breda marginaler

 
”Jag älskar att ha breda marginaler i mitt liv”, skriver Henry David Thoreau från sin stuga vid tjärnen Walden i Massachusets. Efter att ha lämnat den så kallade civilisationen levde han som eremit i skogen under drygt två år. Hans bok från 1854, med samma namn som skogstjärnen, har blivit en klassiker som inspirerat och provocerat miljoner läsare över världen. I dag är det 200 år sedan han föddes.
I kapitlet med rubriken ”Ljud” skriver Thoreau om en erfarenhet som fick honom att ana innebörden av det man kallar kontemplation:
Vissa sommardagar, efter att ha tagit mitt sedvaliga morgondopp, satt jag i den soliga dörröppningen från morgon till kväll, försjunken i drömmar, bland fur och hickory och färgareträd, i ostörd ensamhet och stillhet medan fåglarna sjöng runt om eller ljudlöst flög genom huset, tills jag påmindes om tidens gång av solen som föll in genom mitt västliga fönster eller av ljudet från något kärr på den avlägsna landsvägen. Jag växte under sådana tillfällen likt säden på natten, och dessa stunder var ojämförligt bättre än vad något arbete med händerna skulle ha varit.