Solitärens solidaritet

 
När Jesus kallar oss att gå in i vår kammare för att be, är det aldrig bara för vår egen skull. Vår högsta kallelse som människor är att älska och ära Gud. När vi besvarar den kallelsen börjar vi också älska och ära människorna.
Den kontemplativa vägen leder på ett yttre plan bort från världen. Men bara skenbart. Föreningen med Gud innebär ofrånkomligen en djupare samhörighet med den värld som Gud älskar. Skild från alla förenas den kontemplative med alla. Solitären i Guds namn blir solidarisk med alla människor.
”O om jag kunde finna ett rastställe i öknen”, utbrister profeten Jeremia. Att följa denna längtan är att ta ett större ansvar för den värld vi tillhör. Endast den som har sina källor i Gud, blir själv en källa som kan släcka andras törst.