Röster för en annan makt
Men natten skall vika där ångest nu råder (Jes 9:1).
Vad är det som får Jesus att säga ”Elia har kommit” när Johannes döparen framträder? Efter en till synes ändlös natt i Israel tänds äntligen ett ljus i mörkret när Elia dyker upp i mitten av 800-talet f Kr som ett efterlängtat helgon som trotsar allt och alla. Han kommer från en liten okänd plats som heter Tishbe. Här har han fått sin förberedelse, långt från alla etablerade institutioner.
På liknande sätt framträder Johannes i öknen efter en fyrahundra år lång natt. Så lång tid har gått sedan den senaste av profeterna i Israel, Malaki, avslutade sin profetiska bana med att förebåda den nye Elia. Genom att göra periferin till sin hemvist distanserar sig Johannes döparen, precis som Elia, medvetet från en roll som hotar att korrumperas av alltför stor närhet till makten.
I centrum för såväl berättelsen om Elia som Johannes står konfrontationen med två politiska maktshavare, och framför allt med deras kvinnor. I Elias fall, kung Achav, en av de mest inflytelserika regenterna i Israel, en krigarkung som gjorde sig ett namn även i den utombibliska litteraturen. I Johannes fall, Herodes, den romerske kejsarens vasall i Palestina. Vid sidan om kung Achav, stod drottning Isebel, en skrupellös lady Macbeth som hatade och jagade Elia. Vid sidan om Herodes stod drottning Herodias, en cynisk hedonist som avskydde Johannes för att han påpekat det illegitima i hennes relation med Herodes. Hennes hat driver henne att intrigera på ett sätt som leder till att profeten blir halshuggen.
Elia och Johannes är två av adventstidens nyckelspelare. De förenas av sitt oberoende av systemet. De är orädda regimkritiker, röster för en annan makt, ett annat rike, ett annat sätt att tänka och värdera. De representerar ett radikalt systemskifte. De avslöjar, och utmanar, allt det som vill ta makten över oss, det som vill korrumpera, förblinda och binda.
Gud, det är så många begär och rädslor som driver oss: begäret att bli uppskattad och vara eftersökt, rädslan för att bli förtalad och förlöjligad. Ge oss nåden att kunna tacka dig när andra har framgång, när andra får beröm och blir älskade. Amen.
