Kungsvägen

Abba Benjamin sade till sina lärjungar: ”Gå kungsvägen och räkna milstenarna.”

Rådet att ”räkna milstenarna” – med anspelning på orden i Fjärde Moseboken om att inte ”vika av vare sig till höger eller vänster” (20:17) – sätter fingret på ett av de vanligaste problemen i öknen, och ett ofta återkommande ämne i tänkespråken: att stanna där man befinner sig när frustration, leda och bristande motivation vill intala en att lösningen finns någon annanstans, i ett annat sällskap, på en annan plats.

För öknens fäder och mödrar var detta den verkligt svåra läxan. Frestelsen att ge efter för det som vill avleda uppmärksamheten, som vill övertyga oss om att vi skulle göra större nytta för oss själva och andra var som helst utom här, känns igen av alla som lever med rutiner. Att förändra det vi kan genom att bryta upp framstår då som den självklara lösningen.

Abba Benjamin var väl bekant med detta. Någon annanstans kan jag vara mer trevlig och balanserad, någon annanstans kan jag hitta en andlig vägledare som förstår mig bättre. Att den väg och den plats där våra liv kan genomsyras av Gud – vilket tar tid – är i den allt annat än spännande verklighet där jag just nu befinner mig, känns som ett alltför prosaiskt andligt råd för att jag skulle vilja lyssna till det.