Motstridigt om framtiden
Vi går nu in i kyrkoårets avslutande skede, liturgier och lektionarier har under de kommande veckorna ett avgörande ärende: att stärka hoppet.
På lärjungarnas direkta fråga (i kommande söndags evangelium) om när Guds rike skulle komma, ger Jesus två till synes motstridiga svar. Först säger han: Det kommer inte på ett sådant sätt att man kan se det. De bör därför inte fästa någon vikt vid yttre tecken och manifestationer, eller tvärsäkra prognoser om framtiden. Och han tillägger: ”Guds rike är inom er”. Dessa ord (Luk 17:21) utgör en nyckelvers i evangelierna. I synnerhet östlig kristen spiritualitet refererar frekvent till dem; de binder samman hela det verk som går under namnet Filokalia.
Jesus talar om ett inre rike, ett inre liv med en rymd och skönhet som består när annat förgår. Det är detta inre rike som Paulus senare beskriver med orden ”Kristus i er, hoppet om härligheten.” Här knyts hoppet, inte till att utvecklingen i världen tycks gå åt rätt håll – för det gör den inte – utan till en inre verklighet.
Men samtidigt – och här kommer det motstridiga in i bilden – talar Jesus några ögonblick senare om att det är med Människosonens ankomst som när ”blixten flammar till och lyser upp hela himlen från horisont till horisont”.
Hur går det ihop? Först säger alltså Jesus att man inte kan se Guds rike när det kommer. Sedan säger han att dess ankomst ska lysa upp hela himlen.
Den närmaste tiden inbjuder oss att begrunda denna antinomi.
