Vem tolkar tecknen i tiden?
”Det finns en tid för allt”, säger Predikaren. ”En tid för födelse, en tid för död, en tid att plantera, en tid att rycka upp … en tid att sörja, en tid att dansa … en tid att ta i famn, en tid att avstå från famntag … en tid för krig, en tid för fred.” Och så tillägger denne predikare som har en hel bok uppkallad efter sig i Bibeln:
Det som är har redan varit och det som kommer har redan funnits. Gud letar åter fram det flydda.
”Tiden är inne”, säger Jesus på tröskeln till sin offentliga gärning. Vilken tid syftar han på? Den tid när Gud åter letar fram det flydda. Det är den tid som kallas kairos. I grekiskan finns två ord för tid. Det ena är chronos, som betecknar klocktiden med sin sekvens av timmar, dagar och år. Kairos är ögonblicket av nåd, när Gud åter letar fram det flydda. Den tid vars innebörd det gäller att igenkänna och förstå, och vars utmaningar måste antas.
Jesus förebrår människor för att de inte förstår den tiden. Ni kan förutsäga morgondagens väder, men ni förstår inte, vill inte förstå, tidens tecken. Att urskilja och tolka tecknen i tiden är profeternas roll i Bibeln och den kristna traditionen. Profeterna var inte orakel som förutspådde framtiden. De var uttolkare av nuet, och kunde i dagens händelser utläsa Guds pedagogik. Därför ljöd deras röster av både allvar och hopp.
Var finns i dag de som, när de spanar mot framtiden, talar med en röst som ljuder av både allvar och hopp? De som kan återge oss en vidare och djupare förståelse av vår kristna och mänskliga kallelse? Som kan hjälpa oss att förstå vad det innebär att kyrkan finns i världen, inte som en social institution eller intressegemenskap, utan som sakrament: ett verksamt tecken på hela mänsklighetens enhet i Kristus.
En av de viktigaste och skarpaste rösterna av det slaget i dagens Europa är utan tvekan den tjeckiske teologen, filosofen och katolske prästen Tomás Halík. Under årets apostlafasta, som inleds i dag och sträcker sig fram till den 28 juni, ska vi dagligen läsa hans senaste bok, publicerad under våren på Notre Dame Press: The Afternoon of Christianity: The Courage to Change. Halík som menar att kyrkorna i väst i dag befinner sig vid ett avgörande vägskäl, ser den nuvarande krisen som en möjlighet att gå mot vad han kallar en ”afternoon” – en ny epok – i kristendomens historia. Han skriver i förordet till sin bok:
Om kyrkorna förmår motstå frestelsen till såväl självupptagenhet som kollektiv narcissism, klerikalism, isolationism och provinsialism, kan de ge ett betydande bidrag till en ny, vidare och djupare ekumenik. Den nya ekumeniken handlar om mer än de kristnas enhet. En förnyelse av tron kan bli ett steg mot det ”universella syskonskap” som är det stora temat i påve Franciskus pontifikat.