Livet som offertorium

 
Under apostlafastans fem sista dagar skall vi säga något om gudstjänstens absoluta höjdpunkt: firandet av Herrens måltid eller eukaristins liturgi.
Måltiden inleds med vad som i västlig tradition kallas offertorium – ordet betyder frambärande – och motsvaras av den ortodoxa liturgins proskomedi, när bröd och vin bärs fram och bereds på altaret som dukas till en måltid.
I brödet och vinet bär vi fram vårt eget brustna liv och på samma gång hela världens sargade liv, för att allt skall förenas med Fadern genom Sonens offer i den helige Ande. Som det heter i Chrysostomosliturgin: Vi frambär av dina gåvor, det som tillhör dig, för alla och för allt.
Frambärandet som moment i gudstjänsten är viktigt och får inte “bortrationaliseras”. I denna handling åskådliggörs hela eukaristins centrala budskap: Allt det vi frambär till Gud i tacksägelse blir för oss till gemenskap med Gud.