Lättjan

 
Efraims fastebön är en påminnelse om fastetidens egentliga mening: vår befrielse genom helandet av de andliga ”sjukdomar” som står i vägen för vår omvändelse till Gud. Dessa sjukdomar är i Efraims bön fyra till antalet.
Den första är betecknande nog lättjan. En slöhet och passivitet som drar oss neråt i stället för uppåt. Lättjan uttrycker sig inte sällan som en djupt rotad cynism. Den intalar oss att inga verkliga förändringar vare sig är möjliga eller ens önskvärda. ”Den är roten till all synd eftersom den i grunden förgiftar vår andliga energi”, skriver Alexander Schmemann.