Kontemplativ karismatiker

 
”Radikala troende löper risken att bli fångar i sin egen radikalitet och därmed blinda för komplementära sanningar”, skriver Grethe Livbjerg som denna vecka utkommit med en bok om Teresa av Avila – Vänskapens mystiker (Artos).
Med sin ”kontemplativa bakgrund”, som hon kallar det, överrumplades Grethe Livbjerg när hon för egen del fick tungotalets gåva. Det ledde till att hon började söka en djupare enhet mellan det kontemplativa och karismatiska, men också till en reflektion över vad polarisering, och därmed ensidigheter, kan leda till: karismatikern frestas att jaga upplevelser, medan den kontemplative riskerar att ”dyrka den egna stillheten”.
Grethe Livbjerg säger nu: ”Om någon i dag frågar mig om jag är karismatiker, svarar jag: Jag är en kontemplativ karismatiker – eller karismatisk kontemplativ.”
Detsamma skulle kunnat sägas om Teresa av Avila.