Jakobs stege

 
Vaksamhet och bön går alltid hand i hand, enligt Jesu egna ord: ”Vaka och bed att ni inte utsätts för prövning.” Det sägs mot bakgrund av att ”kroppen är svag”, sårbar för de tankar som i obevakade stunder letar sig in i hjärtat för att beröva människan hennes integritet. Men om vaksamheten står vid dörren är ”de små rävarna” ute i oförrättat ärende. De släpps aldrig in i hjärtats vingård.
Därför är den inre vaksamheten en av fastans viktigaste frukter. En säker guide till ett heligt liv. Ett stilla hjärta är alltid vaksamt och ett vaksamt hjärta är alltid stilla. I det vaksamma hjärtat får den distraherande tanken inte insteg. Hjärtats bön förblir ostörd och kan fortsätta sitt uppstigande till Gud. Vaksamheten är att likna vid Jakobs stege. Där uppe väntar Gud, och änglarna stiger upp och stiger ner, i sällskap med den bedjande själen.
Så förutsätter och förstärker vaksamheten och bönen varandra. Tillsammans når de ändå in i himlen, och låter oss dela Sonens plats på Faderns högra sida.