Helt och hållet öra

 
Katekumenerna i den tidiga kyrkan, de som förberedde sig för dopet, kallades för de ”hörande”. De lyssnade sig fram till tron. Mönstret får sin förlängning i mässan där Ordets gudstjänst föregår firandet av eukaristin. Vi lyssnar oss fram till de gåvor som räcks oss i den hemlighetsfulla måltiden.
Här ges mönstret för hela det kristna livet. I den monastiska traditionen lär man sig gå vägen genom att lyssna till de erfarna, de som gått före. Ökenfädernas tänkespråk återger detta mönster. De sökande, nybörjarna på vägen, kommer till de erfarna med sina frågor, och lyssnar nogsamt till vad de har att säga.
Det uppmärksamma yttre lyssnandet syftar till det inre lyssnandet. Som det heter redan i den första meningen i Benedictus regel: ”Lyssna, min son … och böj ditt hjärtas öra.” Syftet är att göra munken till helt och hållet öra.