En Kristusikon

Abba Antonios sade: ”Jag fruktar inte längre Gud, jag älskar honom.”

Hur vet jag om det är rädsla som driver min tro? Eller hopp om belöning? Eller kärlek. När den helige Antonios mot slutet av sitt långa liv yttrade dessa ord, hade han blivit ett levande exempel på att kärleken kan driva bort all fruktan. 

Hur visade det sig? Kärleken ser på världen med vördnad, befriad från behovet att äga det man ser. I medmänniskan ser den inte en rival utan en gåva.

Under många års kamp hade Gud i Antonios målat ett självporträtt i det element som är människans natur. I honom såg nu de som sökte upp honom vad de själva var kallade att bli: en Kristusikon. När den åldrade Antonios frågade en ung munk hur han kunde hjälp honom, blev därför svaret: ”Fader, för mig är det nog att se dig.”