Det eukaristiska livet

 Firandet av eukaristin – en självklarhet på varje apostladag – är en träning i det nya förhållandet mellan människorna.
”Eukaristin bestämmer inte bara kyrkans väsen och gemenskapen mellan de kristna utan också deras sätt att vara i världen, som bör utmärkas av delande, tjänande och en ständigt förnyad strävan mot gemenskap mellan människorna och förvandlingen av jorden”, skriver Olivier Clément.
Det är slående hur Nya Testamentet beskriver omsorgen om de nedersta i samhället som gudstjänsthandlingar. Och omvänt: att bli döpt, och därmed få delta i den eukaristiska gudstjänsten, var i den tidiga kyrkan oförenligt med en yrkesutövning som innebar en kränkning av skapelsen och det mänskliga livet. Hur kunde det vara på annat sätt? Eukaristin är paradisets måltid.
Gudstjänstens uppstigande till himlen transfigurerar människan så att hon rör vid världen med ömmare händer. När det inte sker blir liturgin ond.