Man bör vara varsam med förändringar. En förnyad och fördjupad gudstjänst börjar inte med att vi förändrar ordot, själva gudstjänstordningen. Det avgörande är den inre hållning med vilken vi firar gudstjänsten. Och vad formar denna hållning? Vår förståelse av det vi gör. Alexander Schmemann värjer sig därför för vad han kallar ”en ny sorts […]
Vem var egentligen denne ryske präst, Alexander Schmemann, som Torsten Kälvemark kallar ”en av mina viktigaste lärare”? Den yttre ”profilen” kan tecknas helt kort: Han föddes i Tallinn år 1921, och var bara några år gammal när hans familj bröt upp från Sovjetunionen och flyttade till Frankrike. Den unge Alexander formades under sin uppväxt […]
Alexander Schmemann återkommer i flera av sina böcker till den ”religiösa frestelsen”, som han menar att alla de stora trosriktningarna i kyrkan fallit för. Han är inte minst kritisk mot åtskilligt av utvecklingen inom sin egen ortodoxa kyrka. ”Vår kyrka har sedan länge identifierat sig med ’templet’, har upplöst sig i detta tempel vilket […]
Låset av ull heter alltså vår fasteläsning under årets påskfasta. Bokens titel är en metafor för en tradition där kapellen och kyrkorna står öppna, inte bara när gudstjänster firas, och därmed ett tecken på en kristendom som inte kan reduceras till en religiös händelse – något som utspelar sig mellan de tider då kyrkdörrarna […]
Mot slutet av bokens tredje kapitel, där Torsten Kälvemark introducerat några av de stora samtida grekiska teologerna, återvänder han till sambandet mellan form och innehåll. Det uttrycks inte minst i liturgin och arkitekturen, och kan sammanfattas i den pregnanta formuleringen: ”Gudstjänsten är ett konstverk och konstverket en gudstjänst.”´ Kälvemark anknyter på nytt till Christos […]
Låt oss återvända för ett ögonblick till det svar Torsten Kälvemark brukade ge när han fick frågan varför han blivit ortodox. Han svarade med ett ord: Friheten. Vad menas med den kristna friheten? Christos Yannaras bok om moralens frihet, publicerad på engelska med titeln The freedom of morality, är en kraftfull uppgörelse med fromhetsriktningar […]
Poesins och konstens språk som grundläggande för möjligheten att uttrycka den kristna tron är ett huvudtema i Låset av ull. En av dem hos vilka detta är särskilt framträdande är Christos Yannaras, vid sidan om Zizioulas den internationellt mest namnkunniga av de grekiska teologerna i modern tid. Yannaras som vid en ålder av 84 […]
Det är ingen tillfällighet att Johannes Zizioulas, med sin teologiska vision, kommit att bli en av de mest klarsynta kristna rösterna i den ekologiska kris som skapat vad forskare i dag kallar ett ”akutläge” för planeten. Det är en vision som utgår från en antropologi som beskriver människan som Guds avbild. Men vad innebär […]
Någon kunde kanske få för sig att det utrymme som ges åt poesin, kyrkoarkitekturen och den traditionella ikonkonstens uttryckssätt i Låset av ull handlar om en faiblasse för estetik. Inget kunde vara mer fel. Bakom den mörknande ikonen och den öppna kapelldörren finns en teologi om trons innersta mysterier och dess konsekvenser för världens […]
Redan titeln till den bok vi läser, inspirerad av en dikt av Gunnar Ekelöf, rymmer ett slags trosbekännelse. Till poesin som trons modersmål. Något som också speglas i vilka som i östlig tradition upphöjts till teologer i eminent mening. De är tre till antalet: evangelisten Johannes, Gregorios av Nazianzos och Symeon den Nye Teologen. […]
