Frid vare med er!

 
Hur inleddes gudstjänsten i den kyrka vi gick till i går? Vi ställer frågan eftersom själva inledningen anger vad vi har kommit till.
Att öppna gudstjänsten med ord som ”Välkomna, det var trevligt att se är”, kan tyckas lovvärt och familjärt. Likväl är det en avart. Vi lutar oss tillbaka, istället för att ta det första steget på den resa vi är på väg att inleda: från jorden till himlen, från denna tidsålder till Guds rike!
När gudstjänstledaren – celebranten – inleder med orden Frid vare med er! skälver det till i församlingen. Anden rör vid våra hjärtan, vi känner igen de ord med vilka Jesus hälsade sina lärjungar efter uppståndelsen och inser: Vi befinner oss på andra sidan uppståndelsen! Vi har lagt vår egen död bakom oss, trätt ut ur tiden och inbjuds nu av Jesus själv att fira festen vid odödlighetens bord.
I den ortodoxa liturgin förstärks detta genom att celebranten i gudstjänstens inledning säger: Välsignat vare Faderns och Sonens och den Helige Andes rike! Tydligare kan det inte uttryckas. Gudstjänsten är ett inträde i det rike som inte kan skakas, vars firande förvandlar oss så till den grad att våra liv i denna världen föregriper den kommande tidsåldern.