Stora onsdagen

 
Två personer och deras handlingar står i centrum denna dag. Kvinnan i Simons hus och Judas Iskariot. Kvinnan smörjer Jesus, som en beredelse för hans begravning. Judas sätter sitt förräderi i verket, den handling som lett till att kyrkan har avskilt varje onsdag under året som fastedag.
Kontrasten mellan de två handlingarna kunde inte varit större. Hon är synderskan som genom sin ångerfyllda handling får förlåtelse och upprättelse. Han är den utvalde lärjungen som genom sitt svekfulla handlande mister sin plats i apostlarnas gemenskap.
Kvinnans handling möts av lärjungarnas protester: ”Vilket slöseri!” Innebörden sträcker sig betydligt längre än till ”offrandet” av en flaska balsamnardus. Det offer människor gett till Jesus, inte bara i form av materiella ting utan genom att helga sina liv åt honom har alltid mötts av världens protester: ”Är det inte att slösa bort sitt liv?”
Att slösa sitt hjärtas kärlek på Jesus är att utgjuta en osynlig smörjelse över hans huvud. Varje sådan handling gör hans kärleksoffer synligt och närvarande i världen.