Profeten Jesaja
Jesaja är adventstidens profet framför andra, och vi inleder i dag läsningen ur hans bok. Han är verksam som profet i Jerusalem under 46 år på 700-talet före Kristus.
Som ingen annan profet i Gamla testamentet återger Jesaja visionen av den förvandlade jorden. Kyrkofadern Hieronymus kommenterar på 300-talet att Jesaja ”borde kallas evangelist snarare än profet, eftersom han beskriver hemligheten med Kristus och kyrkan med en sådan klarhet att man kunde tro att han tecknar historien över vad som redan skett snarare än profeterar om något som skall ske”. Därför hör Jesaja till en av de mest citerade profeterna när evangelierna berättar om Jesu födelse och framträdande.
I bokens inledning tecknas bilden av ett folk som vänt Gud ryggen, som inte upphör att trotsa. Profetens roll är mer än att anklaga. Han låter oss förstå att vår trolöshet inte kan omintetgöra Guds trofasthet. I en svår tid tecknar profeten en ljus framtid. Men vägen dit går genom en tåredal: ”Huvudet är sönderslaget, hjärtat sönderkrossat.” (Jes 1:5)