När Guds skingrade barn samlas

 
I vår morgonbön i dag ber vi med ord ur ”Trösteboken” hos profeten Jeremia (kapitlen 30-33 i Jeremia bok), där Herren säger: Jag för dem från landet i norr, samlar in dem från världens bortersta hörn … Gråtande kommer de, men jag tröstar dem och leder dem.
Det viktigaste av de verb som används i dessa kapitel om Guds handlande med Israel är ordet samla, motsatsen till skingra. Jesus skulle ta upp detta ord och använda det om sitt uppdrag. Människosonen har kommit för att ”Guds skingrade barn skulle samlas och bli till ett” (Joh 11:52). Pingsten är den stora samlande händelsen i frälsningshistorien.
I detta ord finns nyckeln till kyrkans synliga enhet. Om Gud inte samlar sitt folk är allt ekumeniskt arbete förgäves. Därför talar vi inte om ”den kristna enheten”, som om det vore ett projekt att förverkliga genom argumentation, utan ber uthålligt om den Andens gåva som är ”enheten i Kristus”. Allt medan vi, med fader Matta al-Miskins ord, gör vårt yttersta för att ”leva tillsammans i trons enda och innersta väsen innan vi har kunnat enas om innehållet”.