Kristus lider tills alla trätt in i himmelriket

 
Se hur den bysantinska påsikonen sträcker sig tillbaka, ända till Adam och Eva och historiens gryning. Men också framåt, mot nya himlar och en ny jord. De historiska händelserna – Jesu död, begravning, nedstigande i dödsriket och uppståndelse från de döda – ”spiller över” i framtiden. Utmärkande för hebreisk och kristen historiesyn är att det förflutna rymmer ett löfte om framtiden. Tolkningen av historien antar formen av profetia.
Så som Kristi uppståndelse är en händelse som utspelar sig i historien, så är det kristna hoppet knutet till historien. Det sträcker sig mot novum ultimum, alltings nyskapelse genom den Gud som i Kristus nedtrampat döden. Därför styr nu även historien mot uppståndelse. Allt är vänt mot den kosmiska förvandlingen. ”Eld som är dold och till synes slocknad under denna världens aska ska flamma upp och på gudomligt vis bränna upp dödens skal”, skriver Gregorios av Nyssa.
Men att korset och uppståndelsen är oskiljaktiga innebär också, med Origenes ord, att ”Kristus kommer att lida till världens slut”. Han kommer att lida tills alla människor har trätt in i himmelriket, tills hela jorden har återfötts.