Högmodet

 
Jesaja får sin kallelse år 742 f Kr, det år då kung Ussia dog. Dennes tid som regent hade varat i 52 år, och hade gett Juda rike glansdagar som var oöverträffade sedan kung Salomos tid. ”Ryktet om honom spreds vida omkring”, berättar krönikan (2 Krön 26:15). Landet blomstrande. Alla kurvor pekade uppåt. Åkrar och vingårdar gav goda tider, handel och militära kampanjer tycktes ge ändlös framgång.
Men Ussias styrka blev hans svaghet. Han greps av övermod. Det gick så långt att han  även ville utföra det som endast prästerna var tillåtna att göra: tända offereld på rökelsealtaret i templet. Då drabbades han av spetälska och fick leva isolerad fram till sin död.
Men det är inte bara kungen som förgiftas av högmod. Folket börjar  tillbe sina händer verk. Sola sig i sin välgång. Då uppträder profeten. Hans utrop är en bitter klagan: Hur underbar är inte den värld Gud har skapat, full av härlighet! Men hur fasansfull är inte den värld människan har gjort, full av avgudar!