Förtrogen med allt

 
”Från min födelsestund är mitt liv i din hand.” (Ps 22:11) I dessa ord ur Psaltaren hör vi Jesu egen bön, och får i dag göra den till vår.
Att leva med Psaltaren i sin bön, så som vi gör i vår gemenskap, kräver övning och tillvänjning. Många psalmer blir svåra att göra till sin bön innan vi upptäckt Kristus som den egentlige psalmisten. När orden om hämnd på fiender läses i ljuset av Jesu uppmaning att vi skall älska våra fiender får de plötsligt en annan, klarare innebörd. Vår kamp är inte mot kött och blod – ingen människa får hatas eller bekämpas! – utan ”mot ondskans andekrafter i himlarymderna”.
Med hjälp av Psaltaren träder vi in i det andliga universum där Jesus rörde sig, vi förnimmer hans närvaro, gör hans böner till våra. Så får vi ord för allt det han gick igenom: frestelser, lidande, glädje. Inget undgick Jesus. Psaltaren är förtrogen med allt.