Ett tecken på en ny början
På vägen mellan Göteborg och Antoniosgården, en reträttmiljö i vardande på Kållandsö i Vänern, stannar jag några timmar i Varnhem och vandrar runt bland ruinerna efter ett av Sveriges äldsta cistercienskloster. Tillsammans med bland andra Alvastra och Nydala grundades det i mitten av 1100-talet av munkar som kom vandrande från Clairvaux, den ljusa dalen, där den karismatiske abboten Bernhard byggde upp ett monastiskt centrum som kom att få avknoppningar över hela Europa.

Denna förnyelse av det benediktinska klosterlivet hade tagit sin början år 1098. En grupp munkar i det franska klostret Molesme kom efter en längre tid av bön, samtal och reflektion fram till att de ramar som de levde med inte möjliggjorde trofasthet mot den regel de förpliktat sig att följa. De gick därför ut och grundade ett nytt kloster på en plats som heter Citeaux – på latin cistercium – ett kloster som de helt enkelt kallade novum monasterium, det nya klostret.
Citeaux var ett tecken på en ny början. Inte för att Molesme var ett korrupt kloster, det hade bara existerat ett tiotal år och flera av de som nu bröt upp hade varit med och grundat det. Men någon gång kan ett uppbrott vara enda möjligheten att förbli trofast.