”Ett land underkastat förändring”
”I fråga om dygderna krävs en delikat jämvikt”, skriver Nilos av Ankara. ”Om den saknas kommer de snabbt att slå över i sin motsats.” Omsorg slår över i försummelse, generositet i girighet. Nilos utvecklar:
Skriften tycks symboliskt referera till detta när den säger: ’Det land som ni skall ta i besittning, är ett land underkastat förändring genom folkens ombytlighet’ (Esra 9:11, Septuaginta). Så snart någon som uppnått en dygd dras till dess motsats, förvandlas dygden till ’ett land underkastat förändring’.
För Nilos är något av det viktigaste för den som har ett andligt ansvar för människor att äga insikt om hur tunn linjen kan vara mellan dygderna och dess motsats, lidelserna. Här känner vi igen den undervisning som på ett mästerligt sätt utläggs av Evagrios av Pontos i generationen innan Nilos. En kunskap om hur våra grundläggande mänskliga behov och själsförmågor kan slå slint.
När aptiten skjuter snett ger det upphov till frosseri, vällust och girighet. När ivern leder fel väcks vrede, förtvivlan och leda. När intellektet blir missriktat ger det upphov till äregirighet och högmod. Så uppstår vad den monastiska litteraturen kallar ’lidelser’ eller ’laster’. Lidelsen är en rörelse i själen som är emot naturen. Det leder till missbruk: vi missbrukar världen, vår nästa och till sist även Gud.
Missbruket av världen: allt som finns i världen är gott, men i händerna på det ambitiösa egot kan det användas på fel sätt, av fel skäl, i fel mått och vid fel tidpunkt.
Missbruket av vår nästa: när vreden tar över drar vi oss undan varandra, när vi förgiftas av avund börjar vi tala illa om varandra, när ledan angriper själen orkar vi inte längre ta upp kampen mot det som splittrar sinnen och relationer.
Missbruket av Gud: högmodet är uttrycket för att vi avsätter Gud och själva intar hans plats.
Våra naturliga behov och förmågor ska inte skuldbeläggas, som om de tävlar med Gud om utrymme i våra liv. Men när de blir missriktade, genom att vi inte tyglar och begränsar oss, förvandlas de till ”laster” som tynger ner oss. I ett globalt perspektiv är det denna lättvindiga tillämpning av vår frihet, benägenheten till ständig ombytlighet, som är på väg att förvandla stora delar av vår jord till ’ett land underkastat förändring’.
