Ethos
I Nya testamentet kallas ledare i den kristna församlingen för äldste (presbyter). Ordet anspelar på karaktärens mognad, en människas ethos som man sa i senantiken. Grekiskans ethos, av vilket vårt ord etik kommer, är ett samlande begrepp för livsstil, vanor och uppträdande, allt det som formar en personlighet.
En människas resning och karaktär står att söka i vad som får henne att tala mer än i vad hon säger. Det är de djupare drivkrafterna som danar en karaktär – eller förskingrar den. Motiven gör människan. I den värld där kyrkan växer fram menade man att karaktär har att göra med en människas förhållningssätt till sina medmänniskor och till sina egna begär.
Först lär man sig att förvalta sina ord, sina pengar och sina relationer med integritet. Därefter kan man bli en förvaltare av Guds hushåll.