Det subtila oberoendet

 
I dagens evangelium (Luk 5:33-39) ställs festen mot fastan, syndarna mot fariseerna. Och Jesus tar klar ställning. När han festar med syndarna riktar han udden mot en fasta som tenderar att bli både frånstötande och utstötande.
Fariseerna representerar i evangelierna de fromma (läs: kyrkan), som inte själva ser hur deras fromhet gör dem självgoda. En religion som ökar klyftorna mellan människor i stället för att överbrygga dem.
Självgodheten avsöndrar inte bara förakt för de mindre fromma, den tror sig ha lämnat stadiet ”syndare” bakom sig. Det mest subtila, och ödesdigra, oberoendet: när fastan gör nåden överflödig.
Berättelsen påminner om en klassisk historia från öknen. ”Jag fastar mer än du, och ändå är det fler som söker upp dig än mig”, säger en konfunderad broder till Antonios. Varpå munkfadern svarar: ”Det är för att jag älskar Gud mer än du.”