Den hemlöse Guden

 
Det är insynen i Guds hjärta – inte insikten i framtiden – som är profeternas karisma. Deras uppgift är inte så mycket att förutsäga framtiden som att göra Gud närvarande i nuet.
Jeremia låter oss känna hur den sorg som väller fram ur Guds inre är smärtan över hans egen hemlöshet i världen. Om Gud tvingas överge det folk bland vilket han kommit för att bo, var skall han då finna ett hem? ”Du Israels hopp, dess räddare i nödens tid, varför är du som en främling i landet, en vandrare som stannar en enda natt?” (14:8)
Den Gud som kommit för att bo bland sitt folk ”för alltid” – ett uttryck Jesus upprepar när han talar om Andens ankomst i världen – har blivit en hemlös bland sina egna.