Bibelläsningens Kristusnycklar

 
När Dietrich Bonhoeffer under en period hade läst mer i det Gamla testamentet än i det Nya, kommenterar han: ”Den som alltför snabbt vill tro och känna nytestamentligt är, som jag ser det, ingen kristen.”
I läsningen av Hesekiels bok blir det redan från början tydligt vad Augustinus menar när han säger att ”Nya testamentet ligger dolt i det Gamla och Gamla testamentet ligger öppet i det nya”. Hesekiel inleder med att berätta hur han under ”det trettionde året” såg en syn när ”himlen öppnades”. Vad döljer sig här? Gregorius den Store skriver på 500-talet: i sitt trettionde år blev Kristus döpt och himlen öppnades över honom.
I den skildring som därefter följer i Hesekiels första kapitel av fyra varelser ”med ansikten och vingar” ser många av kyrkofäderna de fyra evangelisterna symboliserade, något som senare kommit att gestaltas i konsten: människan är Matteus därför att han inleder sitt evangelium med Jesu släkttavla, lejonet är Markus vars evangelium inleds med ropet i öknen, oxen är Lukas ”eftersom han börjar med ett offer”, som Gregorius uttrycker det, och örnen är Johannes som ”sträcker sig mot djupen i Guds väsen”.
På samma gång identifierar fäderna Kristus i de fyra varelserna: han blev en människa genom inkarnationen, en oxe på korset, ett lejon i uppståndelsen och en örn i himmelsfärden.