Ädel enkelhet
Höstdagar med hög luft, stjärnklara nätter och dagar med värmande sol i Piemonte. Ekumeniska Kommunitetens årliga höstresa till Monastero di Bose är inne på sin tredje dag. På nytt slås jag av hur fastan – all fasta handlar om att skala av – är en väg till skönhet. Återhållsamheten får tingen att framträda i sin klarhet och enkelhet.
Här är inget ”för mycket”. Inte i liturgin, inte i arkitekturen, inte i måltiderna, inte i inredningen, inte i konsten. Det klassisa idealet nobilis simplicitas, ädel enkelhet, är ett självklart riktmärke. När skönheten sväller och försummar enkelheten blir den prålig. När enkelheten nonchalerar skönheten blir den banal, ful.
Skönheten har inget syfte. Den transfigurerar tillvaron, som en gäst från en annan värld. Vi kan inte göra något annat med den än betrakta den. Därför står den i bönens och kontemplationens tjänst.