Vad gör tron ’kristen’?
”Vi har tomma händer och tomma nät. Vi har arbetat natten igenom utan att få något.”
Kristna i stora delar av västvärlden kan känna igen sig i den frustration lärjungarna gav uttryck för när Jesus för första gången efter sin uppståndelse aktualiserar frågan om deras framtid. ”Kyrkor, kloster och prästseminarier töms, och tiotusentals lämnar kyrkan”, skriver Tomás Halík.
”Försök igen!” lyder Jesu budskap till sina desillusionerade lärjungar. ”Bege er ut på djupen och lägg ut era nät där.” Att försöka igen innebär inte att göra om samma sak som förut, och därmed upprepa samma misstag. Halíks recept är ett annat: ”Det innebär att gå djupare, vänta uppmärksamt, vara redo att handla.”
Verklig fördjupning förutsätter att vi på nytt ställer oss frågorna om vår trosidentitet. Vad är det i vår tro som avslöjar dess kristna karaktär?
I sin bok utforskar Tomás Halíks tron som en resa, ett sökande efter Gud i en värld som förändras dramatiskt. Han är upptagen av den levda tron, hur vi tror mer än vad vi tror. En distinktion som inom teologin brukar uttryckas med de latinska orden fides qua och fides quae. Medan det första betecknar vad tron gör med våra liv, handlar det andra om trons objekt. Kristen tro är inte främst åsikter och idéer, men den väg på vilken vi följer Kristus. Det är, med Halíks ord, ”en resa till Jesus och med Jesus, han som sa om sig själv ’Jag är vägen’.”
Inte så att vi kan skilja trons vad från trons hur, men om vi vill veta vad människor verkligen tror är det inte främst deras uppfattningar om Gud eller deras kyrkotillhörighet som röjer detta. Tomás Halík skriver:
Vad som borde intressera oss är vilken roll Gud spelar i människors liv, hur de lever ut sin tro, vilka förändringar tron har genomgått i deras liv, hur den förvandlar deras liv – och i vilken utsträckning deras tro förändrar den världen de liver i. Det är bara trons praktik – vilket inbegriper såväl den troendes inre liv som hennes liv i samhället – som säger oss vad för slags Gud hon tror eller inte tror på.
