”Sions dotter”
I dag inleds den fjärde av kyrkoårets längre fastetider, den så kallade Gudsmodersfastan, en två veckor lång förberedelse inför firandet av jungfru Marias insomnande. Det är en av årets största Mariafester och infaller den 15 augusti i såväl öst som väst.
Om Gud har fötts till världen i Jesus Kristus är hans mor ”välsignad mer än andra kvinnor”, som Elisabet utbrister när de två blivande mödrarna möts i Lukasevangeliets inledning. I ljuset av evangeliet kom kyrkofäderna att se Maria fördold och förebådad i en rad gammaltestamentliga profetior och metaforer. Ängeln Gabriels ord vid bebådelsen – Helig ande skall komma över dig och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall barnet kallas heligt och Guds son – bär spår av den judiska tempelteologin. Det berättas hur ett moln – på hebreiska shekina, Herrens härlighet – sänkte sig över förbundsarken där lagens tavlor vilade. Molnet symboliserar Anden som vilar över arken i templets allra heligaste.
Genom orden om att Anden ska vila över Maria, får den hemlighet som förbundsarken representerade i tempelliturgin sin förklaring. De gamla orden färdas på nya vägar. I arken vilar förbundets tavlor. I Maria vilar samma förbunds Herre. Arken bär på lagen. Maria bär på evangeliet.
En annat profetord i vilket Maria igenkänts återfinns i Sefanjas bok: ”Jubla, dotter Sion, ropa ut din glädje Israel! … Herren, Israels konung, bor hos dig.” (Sef 3:14–15) Vad får dotter Sion att jubla? ”Herren, din Gud, bor hos dig.” Ordagrant: ”Herren är i ditt sköte.” I Andra Moseboken liknas förbundsarken vid ”Israels sköte”. I Maria får de urgamla löftena sin uppfyllelse. Hon är ”Sions dotter”, som i sitt Magnificat utbrister: ”Han tar sig an sin tjänare Israel och håller sitt löfte till våra fäder: att förbarma sig över Abraham och hans barn, till evig tid.”
Här möter vi två namn som spelar en central roll i de gammaltestamentliga texterna, och som varje användare av tidegärden återkommande stöter på: Sion och Israel. Det väcker en rad frågor. Hur ska man förstå det bibliska Israel i relation till den moderna staten Israel? Och vad representerar Sion i Bibeln, ett begrepp som i modern tid gett namn åt det fenomen inom judendomen som kallas sionism, och som även fått anhängare inom delar av kristenheten i form av den teologiska idé med rötter i 1800-talet som brukar kallas ”kristen sionism”?
Den som använder Ekumeniska kommunitetens tidebönsbok kan knappast undgå att märka hur åminnelsen av det första förbundet, och det judiska folkets kallelse, är ett återkommande ämne i tidebönerna varje lördag. I tidegärden, där Psaltaren utgör navet, påminns vi på den dag som i hebreisk tradition kallas sabbat om hur vår kristna tro har rötter i Guds handlande med Israel.
Hur ska vi förstå det? Vad är sambandet mellan det bibliska Israel, den moderna staten Israel och det Paulus, med anspelning på kyrkan, kallar ”Guds Israel” (Gal 6:16), och som den som ber tidegärden identifierar sig med i en kristologisk läsning av Psaltaren? I fastebloggen under årets Gudsmodersfasta ska vi göra ett försök att utforska vad som blivit ett av de mest laddade ämnena i dagens kristenhet. Den första veckan inleder vi med att se närmare på bakgrunden i den hebreiska Bibeln.
Ikonen av den vägvisande Gudsmodern är målad av Robin Johansson på Antoniosgården.
