När en kultur ömsar skinn
I Van Goghs rum skriver Martin Lönnebo på vers:
Det är inte trygghet vi behöver utan livsmod.
Säkerheten är en illusion.
Det enda du äger är andetaget i dina lungor.
Vad som helst kan hända när som helst.
Den inre livsångesten kan bara livsmodet tygla.
När vår västerländska kultur i dag ”ömsar skinn och blir något annat”, som författaren uttrycker det, kan vi ta lärdom av liknande dramatiska förändringar tidigare i historien. Martin Lönnebo menar att det har skett åtminstone fem gånger de senaste tvåtusen åren, och då genom en syntes, eller en ”vällning” som han kallar det, mellan olika idérörelser.
Den första under senantiken när människans värdighet var nära utplåning. Då kom räddningen genom den dygdeetik som såväl kristendom som stoicism representerade.
Den andra under medeltiden: ”Mystik och kristendom när ångesten började stiga upp genom marmorgolven.”
Därefter senmedeltiden med en förnyelse för antiken och förnuftet.
Den fjärde skedde under reformationstiden: ”Individualismen och förtröstan på Guds nåd”.
Den femte och senaste i samband med upplysningstiden: ”Förnuft, med en pietism som även räknade med hjärtat.”
Inför den utmaning vi i dag står inför skriver Martin Lönnebo:
Och nu, inför världskulturen, behöver vi en sammanvällning av aldrig sedd omfattning och kraft mellan det Sanna, det Sköna, det Rätta, det Goda och det Heliga. Alltså vetenskap med religion, rättfärdig samhällsordning och godhet i en universell demokrati och konst i allt. Omöjligt, ja visst, men ofrånkomligt, vi kommer inte undan med mindre. En global kultur kan inte vara ensidig om den skall kunna bestå, ty den kommer att utsättas för prövningar av sådan väldighet som tidigare inte ens har kunnat tänkas.
En huvudtes hos Martin Lönnebo är att immanens och transcendens – det yttre och det inre, det synliga och det osynliga – aldrig får åtskiljas, men också att en god personlig moral och det goda samhällets strukturer ”inte får skiljas åt ens för en kort tid, ty det blir snabbt en dödlig vana”. Och han tillägger: ”Här har pietism, idealism och socialism felat stort.”
