<\/p>\n\n\n\n
En huvudtanke i det inledande kapitlet i Philip Sherrards bok The rape of man and nature,<\/em> med rubriken “The human image<\/em>“, \u00e4r att v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else av vilka vi \u00e4r som m\u00e4nniskor, i ett kristet perspektiv, \u00e4r helt beroende av v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else av vem Jesus Kristus \u00e4r. Innan Sherrard g\u00f6r en grundligare utl\u00e4ggning av detta, \u00e4gnar han n\u00e5gra sidor \u00e5t tv\u00e5 till synes antagonistiska s\u00e4tt att uppfatta relationen mellan Gud och m\u00e4nniska. <\/p>\n\n\n\n Det f\u00f6rsta, f\u00f6rknippat med Gamla testamentet, f\u00f6ljer av en betoning av Guds transcendens d\u00e4r svalget mellan Gud och m\u00e4nniska f\u00e5r ber\u00f6ringspunkterna mellan de tv\u00e5 att framst\u00e5 som obefintliga. Vi l\u00e4mnas med intrycket av m\u00e4nniskan som en obetydlig varelse vars liv bara har en mening om hon reservationsl\u00f6st underkastar sig den makt som styr v\u00e4rlden. Visserligen \u00e4r hon skapad till Guds avbild, men s\u00e5 olik sin urbild att hon \u00e4r of\u00f6rm\u00f6gen att p\u00e5 egen hand g\u00f6ra n\u00e5got gott av sitt tragiska tillst\u00e5nd i v\u00e4rlden. Philip Sherrard skriver:<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r ingen tvekan om att denna f\u00f6rest\u00e4llning om Guds allmakt och m\u00e4nniskans hj\u00e4lpl\u00f6shet har tr\u00e4ngt djupt in i den kristna traditionen.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n Men \u00e4ven om vi associerar detta syns\u00e4tt med Gamla testamentet \u00e4r det snarare, menar Sherrard, en f\u00f6ljd av v\u00e5rt s\u00e4tt att l\u00e4sa dessa texter \u2013 i synnerhet g\u00e4ller det reformatorernas l\u00e4sning av den hebreiska Bibeln. H\u00e4r bortser vi inte bara fr\u00e5n den rabbinska tradition inom judendomen d\u00e4r Lagen ges en levande, inre tolkning, utan ocks\u00e5 fr\u00e5n den \u201dmodifiering\u201d av gudsbilden som intr\u00e4der med profeterna. F\u00f6r profeter som Jeremia och Hosea \u00e4r det inte \u201dblind fruktan f\u00f6r en despotisk och egenm\u00e4ktig h\u00e4rskare\u201d som utm\u00e4rker relationen mellan Gud och m\u00e4nniska. I profeternas poesi s\u00f6ker inte Gud m\u00e4nniskans underkastelse, han l\u00e4ngtar lidelsefullt efter hennes k\u00e4rlek.<\/p>\n\n\n\n Ett motsatt s\u00e4tt att beskriva f\u00f6rh\u00e5llandet mellan Gud och m\u00e4nniska m\u00f6ter vi inom den klassiska grekiska filosofin, i synnerhet i den platonska traditionen. Om vi uppfattar att Gamla testamentet \u2013 liksom med tiden viss kristen teologi \u2013 ensidigt framh\u00e5ller Guds transcendens,<\/em> betonas h\u00e4r Guds immanens<\/em> med inneb\u00f6rden att allt skapat, ocks\u00e5 m\u00e4nniskan, \u00e4r delaktigt i det gudomliga. I platonskt t\u00e4nkande upph\u00e4vs tanken p\u00e5 en radikal \u00e5tskillnad mellan Gud och m\u00e4nniska, h\u00e4r \u00e4r det skapade ett utfl\u00f6de, en emanation<\/em>, ur det gudomliga. <\/p>\n\n\n\n N\u00e4r de grekiska kyrkof\u00e4derna formulerar en antropologi som f\u00f6rsonar dessa tv\u00e5 poler, blir inkarnationen nyckeln till en mer dynamisk f\u00f6rst\u00e5else av inneb\u00f6rden att m\u00e4nniskan \u00e4r skapad till Guds avbild. Med Sherrards s\u00e4tt att uttrycka det: F\u00f6rh\u00e5llandet mellan Gud och v\u00e4rlden \u00e4r av samma slag som f\u00f6rh\u00e5llandet mellan Gud och m\u00e4nniska i Jesus Kristus.<\/em> I honom \u00e4r de tv\u00e5 f\u00f6renade, men \u201dutan sammanblandning, f\u00f6rv\u00e4xling eller f\u00f6r\u00e4ndring\u201d med de ber\u00f6mda formuleringarna fr\u00e5n kyrkom\u00f6tet i Chalcedon 451. <\/p>\n\n\n\n F\u00f6r Philip Sherrard \u00e4r det h\u00e4r vi m\u00e5ste ta v\u00e5r utg\u00e5ngspunkt i v\u00e5rt s\u00f6kande efter \u201dpersonens mysterium\u201d. En kristen f\u00f6rst\u00e5else av vem m\u00e4nniskan \u00e4r \u2013 och i f\u00f6rl\u00e4ngningen den skapade v\u00e4rlden som s\u00e5dan \u2013 b\u00f6rjar med fr\u00e5gan: Vad betyder det att Gud i Kristus \u00e4r<\/em> m\u00e4nniska?<\/p>\n\n\n En huvudtanke i det inledande kapitlet i Philip Sherrards bok The rape of man and nature, med rubriken “The human image“, \u00e4r att v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else av vilka vi \u00e4r som m\u00e4nniskor, i ett kristet perspektiv, \u00e4r helt beroende av v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else av vem Jesus Kristus \u00e4r. Innan Sherrard g\u00f6r en grundligare utl\u00e4ggning av detta, \u00e4gnar han n\u00e5gra […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-9987","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9987","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9987"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9987\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10005,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9987\/revisions\/10005"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9987"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9987"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9987"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}