<\/p>\n\n\n\n
Vad \u00e4r det som konstituerar m\u00e4nniskan? Eller annorlunda uttryckt: Vad g\u00f6r oss m\u00e4nskliga?<\/p>\n\n\n\n
Det \u00e4r n\u00e4r vi s\u00f6ker ett svar p\u00e5 de fr\u00e5gorna som vi m\u00e5ste ta v\u00e5r utg\u00e5ngspunkt i fr\u00e5gan om vem Jesus Kristus \u00e4r, menar Philip Sherrard. Han medger att det kan tyckas m\u00e4rkligt eftersom vi blivit s\u00e5 vana vid att betrakta Jesus som ett unikt undantag, n\u00e5gon som framtr\u00e4dde vid ett givet tillf\u00e4lle i historien, som i allt v\u00e4sentligt skiljer sig fr\u00e5n oss och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r om\u00f6jlig att efterlikna. Men den uppfattningen leder till att tv\u00e5 lika viktiga insikter f\u00f6rdunklas, enligt Sherrard.<\/p>\n\n\n\n
Den f\u00f6rsta \u00e4r att f\u00f6reningen av gudomligt och m\u00e4nskligt i Kristus inte enbart \u00e4r n\u00e5got som han f\u00f6rv\u00e4rvar genom den historiska inkarnationen. Han \u00e4r fr\u00e5n begynnelsen \u201dden f\u00f6rstf\u00f6dde i hela skapelsen\u201d. Hans identitet som Kristus tillh\u00f6r honom av evighet, den blir endast uppenbarad i historien genom inkarnationen. Detsamma g\u00e4ller alla stora sanningar i den kristna tron: de \u00e4r sanna av evighet av evighet och inte bara som historiska h\u00e4ndelser. Varje historiskt skeende har sitt ursprung eller sin prototyp p\u00e5 ett metahistoriskt plan, och har enbart ett v\u00e4rde om de betraktas i relation till sin prototyp. Sherrard skriver:<\/p>\n\n\n\n
Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r kristna som framh\u00e5ller att det som g\u00f6r deras religion unik \u00e4r att den bygger p\u00e5 historiska fakta g\u00f6r sig skyldiga till en viss naivitet.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n
Det andra viktiga insikten som hamnat i skymundan och som vi m\u00e5ste fril\u00e4gga om vi ska kunna se Kristus som en urtyp f\u00f6r vad vi kan bli, g\u00e4ller f\u00f6ljande:<\/p>\n\n\n\n
Vad Kristus \u00e4r av naturen \u00e4r vi genom v\u00e5rt ursprung, i kraft av v\u00e5rt barnaskap hos Gud. Eftersom Kristus \u00e4r Guds son p\u00e5 samma g\u00e5ng som han \u00e4r m\u00e4nniska, kan ocks\u00e5 vi bli Guds s\u00f6ner och d\u00f6ttrar. Skillnaden mellan Kristus och oss \u00e4r att han \u00e4r Guds son av evighet, medan vi \u00e4r Guds s\u00f6ner genom att vi \u00e4r skapade till en avbild av gudam\u00e4nniskan Jesus. Som Faderns son \u00e4r Kristus urbilden f\u00f6r varje m\u00e4nniskas relation till Gud. Och f\u00f6r den som \u00e4r Guds son \u00e4r det gudomliga det definierande inslaget i hans existens. Gud \u00e4r, med andra ord, det allra innersta i allas v\u00e5r egen verklighet.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n
N\u00e4r vi h\u00e4r lyssnar till Philip Sherrad tonar fram en f\u00f6rst\u00e5else av det vi brukar kalla kristen efterf\u00f6ljelse, eller l\u00e4rjungaskap, som inte handlar s\u00e5 mycket om att \u201defterf\u00f6lja\u201d Jesus i yttre mening \u2013 det vore ju i h\u00f6g grad ett etiskt projekt \u2013 som att dela hans f\u00f6rh\u00e5llande till Fadern. N\u00e4r Jesus s\u00e4ger \u201dJag \u00e4r i Fadern och Fadern i mig\u201d, g\u00e4ller orden inte bara honom. Han s\u00e4ger ju vid andra tillf\u00e4llen att han vill att vi \u201dska vara d\u00e4r jag \u00e4r\u201d. Att vara d\u00e4r han \u00e4r, hos Fadern, att l\u00e5ta livet rotas i gemenskapen med Gud, \u00e4r inte en kallelse f\u00f6r helgonen \u2013 s\u00e5vida vi inte kan ta till oss att vi alla \u00e4r kallade att bli helgon. Det \u00e4r sj\u00e4lva grunden f\u00f6r m\u00e4nniskoblivandet.<\/p>\n\n\n
\n <\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Vad \u00e4r det som konstituerar m\u00e4nniskan? Eller annorlunda uttryckt: Vad g\u00f6r oss m\u00e4nskliga? Det \u00e4r n\u00e4r vi s\u00f6ker ett svar p\u00e5 de fr\u00e5gorna som vi m\u00e5ste ta v\u00e5r utg\u00e5ngspunkt i fr\u00e5gan om vem Jesus Kristus \u00e4r, menar Philip Sherrard. Han medger att det kan tyckas m\u00e4rkligt eftersom vi blivit s\u00e5 vana vid att betrakta Jesus […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-9983","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9983","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9983"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9983\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9985,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9983\/revisions\/9985"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9983"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9983"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9983"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}