<\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r vi h\u00f6r Philip Sherrard beskriva den kristologi som brett ut sig i v\u00e5r tid \u2013 och som han menar indirekt b\u00e4r p\u00e5 en skuld till sk\u00f6vlingen av planeten \u2013 som \u201dnestoriansk\u201d, kan det vara p\u00e5 sin plats med en liten kyrkohistorisk resum\u00e9. Vad r\u00f6rde det sig egentligen om i de b\u00f6ljande kristologiska striderna i den tidiga kyrkan?<\/p>\n\n\n\n
Kyrkof\u00e4derna var starkt medvetna om att inf\u00f6r den kritiska fr\u00e5gan om Jesu identitet stod allt p\u00e5 spel. De visste att inkarnationen \u2013 kristendomens kardinaldogm \u2013 st\u00e4ller oss inf\u00f6r ett ogenomtr\u00e4ngligt mysterium. Att Gud i Kristus \u00e5 ena sidan vet vad det \u00e4r att vara skapad, och att en m\u00e4nniska av k\u00f6tt och blod \u00e5 andra sidan \u00e4r<\/em> Gud, var intill ytterlighet provocerande. F\u00f6rs\u00f6ken att f\u00e5 det hela att \u201dg\u00e5 ihop\u201d p\u00e5 ett s\u00e4tt som var \u201dbibeltroget\u201d och p\u00e5 samma g\u00e5ng rationellt tillfredst\u00e4llande, kom tidigt att leda till f\u00f6rskjutningar som till en b\u00f6rjan kunde tyckas oskyldiga men p\u00e5 sikt blev fatala.<\/p>\n\n\n\n Den tidiga kyrkans betydande teologer \u2013 i synnerhet de teologer som Philip Sherrard \u00e5terkommande refererar till, med Maximos Bek\u00e4nnaren i spetsen \u2013 \u00e4gnade stor m\u00f6da \u00e5t att utmejsla ett spr\u00e5k f\u00f6r hur man kan tala om Jesus p\u00e5 ett s\u00e4tt som vare sig f\u00f6rminskar det m\u00e4nskliga eller det gudomliga i hans person. Men det handlade inte om att f\u00e5nga inkarnationens drama i vattent\u00e4ta formuleringar, snarare om att avgr\u00e4nsa mot missf\u00f6rst\u00e5nd s\u00e5 att mysteriet kunde f\u00f6rbli intakt i kyrkans tro. Tv\u00e5 stora fronter som man utmanades av var biblicismen<\/em> och gnosticismen<\/em>, i de kristologiska striderna p\u00e5 400-talet uttryckt i nestorianism<\/em> och monofysitism<\/em>.<\/p>\n\n\n\n Mycket kortfattat (den som vill ha en n\u00e5got utf\u00f6rligare beskrivning av dessa str\u00f6mningar h\u00e4nvisas till kapitel 16 i min bok 21 kyrkof\u00e4der<\/em>): Vad som i teologihistorien kallas monofysitism<\/em> \u2013 l\u00e4ran om en natur \u2013 handlar om en tolkning av Jesu person som \u00f6verdriver hans gudomliga identitet och f\u00e5r det m\u00e4nskliga i Jesus att blekna. F\u00f6ljden blir att Gud och v\u00e4rlden dras is\u00e4r. Ett konkurrensf\u00f6rh\u00e5llande uppst\u00e5r som g\u00f6r att det i f\u00f6rkunnelsen l\u00e5ter som om Gud och m\u00e4nniska t\u00e4vlar om utrymme i den h\u00e4r v\u00e4rlden. Och p\u00e5 kuppen mister det skapade sin sakramentala lyster. <\/p>\n\n\n\n Det yttrar sig ett ambivalent f\u00f6rh\u00e5llande till det kroppsliga och sinnliga, liksom i bristen p\u00e5 en genomt\u00e4nkt skapelseteologi: v\u00e4rlden ska ju \u00e4nd\u00e5 g\u00e5 under. I den aktuella TV-serien Gud som haver<\/em> barnet k\u00e4r<\/em> h\u00f6rs ber\u00e4ttelser fr\u00e5n m\u00e4nniskor som br\u00e4nt sig p\u00e5 en kristendom som pr\u00e4glats av en \u201dmonofysitisk kristologi\u201d, f\u00f6r att beh\u00e5lla analogin med den tidiga kyrkan. I det planet\u00e4ra akutl\u00e4ge som den globala uppv\u00e4rmningen skapat \u00e4r dessutom avsaknaden av solida teologiska argument f\u00f6r att motivera till ansvar och aktion sl\u00e5ende i milj\u00f6er pr\u00e4glade av denna kristologi.<\/p>\n\n\n\n Nestorianism \u2013 begreppet har sitt ursprung i en biskop p\u00e5 400-talet, Nestorios, som predikade denna l\u00e4ra \u2013 <\/em>st\u00e5r f\u00f6r den motsatta kantringen. Ivern att betona Jesus som sann m\u00e4nniska f\u00e5r hans m\u00e4nsklighet att sv\u00e4va fritt, l\u00f6sgjord fr\u00e5n sitt f\u00e4ste i Gud. \u201dEn falsk id\u00e9\u201d kallar Sherrard detta, eftersom \u201drelationen till Gud \u00e4r inskriven i m\u00e4nniskans existens, hon kan inte fly fr\u00e5n den hur mycket hon \u00e4n f\u00f6rnekar den.\u201d Nestorianismen banar p\u00e5 sikt v\u00e4g f\u00f6r f\u00f6rest\u00e4llningen att m\u00e4nniskan kan bli m\u00e4nsklig utan Gud. S\u00e5v\u00e4l nestorianism som dess kusin p\u00e5 300-talet, arianism<\/em>, f\u00f6retr\u00e4ddes av teologer som str\u00e4vade efter bibeltrohet. De st\u00f6dde konsekvent sina argument med skriftord. Men f\u00f6rs\u00f6ken att v\u00e4rja sig mot f\u00f6randligande str\u00f6mningar genom att tona ned den vertikala relationen till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r den horisontella enligt devisen \u201dm\u00e4nniska f\u00f6rst, kristen sedan\u201d, slutar i en \u00e5terv\u00e4ndsgr\u00e4nd och ett stumt universum. Till sist blir m\u00e4nniskan sin egen Gud. <\/p>\n\n\n\n Och n\u00e4r det kommer till kampen f\u00f6r jorden: en klimataktivism med kristna f\u00f6rtecken som inte \u00e4r buren av god teologi, riskerar att inte bli mer \u00e4n ett moraliskt imperativ.<\/p>\n\n\n N\u00e4r vi h\u00f6r Philip Sherrard beskriva den kristologi som brett ut sig i v\u00e5r tid \u2013 och som han menar indirekt b\u00e4r p\u00e5 en skuld till sk\u00f6vlingen av planeten \u2013 som \u201dnestoriansk\u201d, kan det vara p\u00e5 sin plats med en liten kyrkohistorisk resum\u00e9. Vad r\u00f6rde det sig egentligen om i de b\u00f6ljande kristologiska striderna i […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-9981","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9981","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9981"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9981\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9982,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9981\/revisions\/9982"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9981"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9981"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9981"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}