<\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r Philip Sherrard talar om hur teologin b\u00e4r skuld till en v\u00e4rldsbild som dehumaniserar m\u00e4nniskan, vad syftar han d\u00e5 till?<\/p>\n\n\n\n
Grundbulten i hans t\u00e4nkande \u00e4r denna: Hur vi ser p\u00e5 Jesus Kristus \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else av oss sj\u00e4lva. I Jesus fr\u00e5n Nasaret framtr\u00e4der den avklarnade definitionen av det m\u00e4nskliga. Det ansikte Jesus visar v\u00e4rlden \u00e4r m\u00e4nskligt just d\u00e4rf\u00f6r att det \u00e4r v\u00e4nt mot Gud i oavbruten kontemplation.<\/p>\n\n\n\n
Kantringarna inom kristologin r\u00f6r sig d\u00e4rf\u00f6r inte om perifera strider om p\u00e5vens sk\u00e4gg \u2013 de f\u00e5r konsekvenser f\u00f6r antropologin, och i f\u00f6rl\u00e4ngningen f\u00f6r v\u00e5rt s\u00e4tt att leva tillsammans och f\u00f6rh\u00e5lla oss till varandra och till naturen. H\u00e4r menar Sherrard att mycket v\u00e4stlig teologi liknar extrema former av den gamla nestorianska kristologin fr\u00e5n 400-talet. Vad utm\u00e4rkte denna? Of\u00f6rm\u00e5gan att h\u00e5lla fast vid att Jesus fr\u00e5n f\u00f6delsen var \u201dGud av Gud\u201d ledde till att Kristus i praktiken uppfattades som en m\u00e4nniska och inte mer. Visserligen en mycket god m\u00e4nniska, och en m\u00e4nniska intensivt medveten om Gud, men han var inte l\u00e4ngre \u201dgudam\u00e4nniskan\u201d Jesus. <\/p>\n\n\n\n
En antropologi rotad i en nestoriansk kristologi avsl\u00f6jar sig i v\u00e5r tid i en kristen f\u00f6rkunnelse som s\u00e4ger: \u201dM\u00e4nniska f\u00f6rst, kristen sedan.\u201d Hur sympatiskt det \u00e4n l\u00e5ter, bygger det p\u00e5 f\u00f6rest\u00e4llningen om det \u201ddet m\u00e4nskliga\u201d som n\u00e5got autonomt \u2013 som om man kunde m\u00e4nskligg\u00f6ra innan man kristnar. I samma tradition som Sherrard har Rowan Williams satt ord p\u00e5 hur denna tendens inom teologin representerar en subtil men p\u00e5 sikt olycklig f\u00f6rskjutning: \u201dProjektet att m\u00e4nskligg\u00f6ra skulle vara tomt utan den definition av m\u00e4nsklighet som den andre Adam har gett oss.\u201d<\/p>\n\n\n\n
Allt st\u00e5r och faller allts\u00e5 med vad Sherrard p\u00e5 engelska kallar\u00a0the divine humanity of Christ<\/em>. F\u00f6reningen mellan gudomligt och m\u00e4nskligt i Kristus \u2013 Jesus som \u201dgudam\u00e4nniskan\u201d \u2013 utg\u00f6r normen f\u00f6r vem m\u00e4nniskan som s\u00e5dan \u00e4r. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det bara i relation till Kristus som vi kan besvara fr\u00e5gan om vilka vi sj\u00e4lva \u00e4r. Han\u00a0\u00e4r<\/em>\u00a0M\u00e4nniskan, \u201dden f\u00f6rstf\u00f6dde i hela skapelsen\u201d, arketypen f\u00f6r varje annan m\u00e4nniska. I honom ser vi v\u00e5r fulla potential som m\u00e4nniskor, bilden av vad vi kan\u00a0bli<\/em>\u00a0p\u00e5 grundval av vilka vi redan\u00a0\u00e4r<\/em>. Philip Sherrard skriver:<\/p>\n\n\n\n Vad vi allts\u00e5 \u00e4r i ett givet \u00f6gonblick \u2013 v\u00e5r personlighet \u2013 \u00e4r uttryck f\u00f6r vad vi f\u00f6rm\u00e5r gestalta av de o\u00e4ndliga m\u00f6jligheter som ryms i djupet av v\u00e5r gudomligt-m\u00e4nskliga natur, ett f\u00f6rebud om dess fullbordan.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n N\u00e4r Philip Sherrard talar om hur teologin b\u00e4r skuld till en v\u00e4rldsbild som dehumaniserar m\u00e4nniskan, vad syftar han d\u00e5 till? Grundbulten i hans t\u00e4nkande \u00e4r denna: Hur vi ser p\u00e5 Jesus Kristus \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else av oss sj\u00e4lva. I Jesus fr\u00e5n Nasaret framtr\u00e4der den avklarnade definitionen av det m\u00e4nskliga. Det ansikte Jesus visar […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-9977","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9977","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9977"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9977\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9980,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9977\/revisions\/9980"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9977"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9977"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9977"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}