<\/p>\n\n\n\n
I sin bok\u00a0The rape of man and nature<\/em>\u00a0fr\u00e5n 1987 formulerar Philip Sherrard en skarp civilisationskritik med teologiska konnotationer. Hans grundanalys \u00e4r f\u00f6ljande: Framv\u00e4xten av den moderna vetenskapliga v\u00e4rldsbilden, som p\u00e5 allvar tog form under 1600-talet och har lett till en accelererande dehumanisering av m\u00e4nniskan med \u00f6desdigra f\u00f6ljder f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l samh\u00e4llet som naturen, f\u00f6regicks av en \u00f6desdiger utveckling inom teologin. En utveckling “som stegvis f\u00f6rdunklade en full\u00f6dig kristen f\u00f6rst\u00e5else av m\u00e4nniskan och hennes destination\u201d.\u00a0<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r att visa varf\u00f6r denna utveckling inneburit en \u201davvikelse\u201d inleder Philip Sherrard sin bok med en grundlig genomg\u00e5ng av, som han uttrycker det, \u201dvem m\u00e4nniskan \u00e4r enligt den kristna traditionens djupaste insikter\u201d. Han \u00e4r v\u00e4l medveten om att h\u00e4r \u201dfinns inte ett samst\u00e4mmigt kristet svar\u201d. Om det vore s\u00e5 skulle inte kristenheten vara uppdelad i s\u00e5 m\u00e5nga sinsemellan oeniga fraktioner. D\u00e4rf\u00f6r klarg\u00f6r Sherrard fr\u00e5n b\u00f6rjan vilka hans egna auktoriteter \u00e4r:<\/p>\n\n\n\n Min egen version av kristen antropologi utg\u00e5r framf\u00f6r allt fr\u00e5n den grekiska patristiska teologiska traditionen. F\u00f6r att vara mer specifik, bygger den i synnerhet p\u00e5 arvet fr\u00e5n Maximos Bek\u00e4nnaren (580\u2013662). Och dennes teologi f\u00f6ruts\u00e4tter givetvis hans stora f\u00f6reg\u00e5ngare, framf\u00f6r allt de kappadokiska f\u00e4derna (300-talet), de skrifter som tillskrivs Dionysios Areropagiten (400-talet). Dessutom inryms den hos hans efterf\u00f6ljare i den ortodoxa kristna traditionen, det g\u00e4ller framf\u00f6r allt Symeon den Nye Teologen (949\u20131022) och Gregorios Palamas (1296\u20131359). Och det finns inte heller sk\u00e4l att tro att denna tradition upph\u00f6r med dessa, att den inte har en f\u00f6rl\u00e4ngning in i v\u00e5r egen tid. <\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n Vem \u00e4r d\u00e5 m\u00e4nniskan, och vilken \u00e4r hennes destination, enligt dessa l\u00e4rom\u00e4stare i den \u00f6stliga kristna traditionen? F\u00f6r att kunna besvara den fr\u00e5gan menar Philip Sherrard att vi m\u00e5ste ta v\u00e5r utg\u00e5ngspunkt i kristologin<\/em> \u2013 v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else av f\u00f6rh\u00e5llandet mellan gudomligt och m\u00e4nskligt i Jesus. Det \u00e4r inte utan sk\u00e4l som fr\u00e5gan om vem Jesus Kristus \u00e4r st\u00e5r i centrum i alla de stora koncilierna fr\u00e5n \u00e5r 325 till \u00e5r 787, liksom i alla teologiska debatter av betydelse under det f\u00f6rsta kristna \u00e5rtusendet. Som Sherrard uttrycker det:<\/p>\n\n\n\n Varje f\u00f6rskjutning i tolkningen av Kristus f\u00e5r \u00e5terverkningar p\u00e5 v\u00e5r tolkning av den kristna tron p\u00e5 alla andra omr\u00e5den.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n I sin bok\u00a0The rape of man and nature\u00a0fr\u00e5n 1987 formulerar Philip Sherrard en skarp civilisationskritik med teologiska konnotationer. Hans grundanalys \u00e4r f\u00f6ljande: Framv\u00e4xten av den moderna vetenskapliga v\u00e4rldsbilden, som p\u00e5 allvar tog form under 1600-talet och har lett till en accelererande dehumanisering av m\u00e4nniskan med \u00f6desdigra f\u00f6ljder f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l samh\u00e4llet som naturen, f\u00f6regicks av en […]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-9968","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9968","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9968"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9968\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9976,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9968\/revisions\/9976"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9968"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9968"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9968"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}