{"id":9944,"date":"2022-03-07T01:44:00","date_gmt":"2022-03-07T01:44:00","guid":{"rendered":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/?p=9944"},"modified":"2022-03-06T17:54:52","modified_gmt":"2022-03-06T17:54:52","slug":"en-teoantropokosmisk-vision","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/2022\/03\/en-teoantropokosmisk-vision\/","title":{"rendered":"En teoantropokosmisk vision"},"content":{"rendered":"<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">F\u00f6rsta m\u00e5ndagen i Stora fastan, och vi ska i dag inleda v\u00e5r \u00e5rliga fastel\u00e4sning inf\u00f6r p\u00e5sken. Fastebloggen har under senare \u00e5r l\u00e4st en f\u00f6rfattare ur den ortodoxa teologiska traditionen under p\u00e5skfastan. I \u00e5r ska vi g\u00f6ra en n\u00e4rl\u00e4sning av den ortodoxe teologen och poeten Philip Sherrard \u2013 en av \u00f6vers\u00e4ttarna av samlingsverket&nbsp;<em>Filokalia<\/em>&nbsp;\u2013 som i en rad b\u00f6cker tecknar vad han kallar en&nbsp;<em>teoantropokosmisk<\/em>&nbsp;vision.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Med denna tungvrickare syftar Sherrard till en vision av Gud, m\u00e4nniskan och v\u00e4rlden som g\u00f6r det m\u00f6jligt att beskriva oss sj\u00e4lva och v\u00e4rlden i sakramentala termer. Det r\u00f6r sig med andra ord om en Kristusvision som omfamnar hela kosmos. En vision som i den kristna trostraditionen tar form n\u00e4r l\u00e4nken mellan treenigheten, inkarnationen och skapelsen bevaras intakt.&nbsp;&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Philip Sherrard (1922\u20131995) tr\u00e4dde tidigt fram som frontgestalt bland de skapelseteologer i \u00f6stkyrkan som i v\u00e5r tid tagit upp arvet fr\u00e5n bland andra Maximos Bek\u00e4nnaren. Grunden f\u00f6r hans ekoteologi \u00e4r kristologin, det s\u00e4tt p\u00e5 vilket gudomligt och m\u00e4nskligt i Jesus Kristus genomtr\u00e4nger varandra, utan \u201d\u00e5tskillnad, f\u00f6r\u00e4ndring eller f\u00f6rv\u00e4xling\u201d som konciliet i Chalcedon 451 formulerar det. I en f\u00f6rt\u00e4tad mening sammanfattar Philip Sherrard sin theoantropokosmiska vision:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\"><p><em>Om vi inte f\u00f6rst\u00e5r hur en i treenigheten \u2013 det inkarnerade Ordet \u2013 ocks\u00e5 \u00e4r en del av skapelsen, och hur f\u00f6rh\u00e5llandet mellan Gud och m\u00e4nniska i Jesus av Nasaret \u00e4r av samma slag som f\u00f6rh\u00e5llandet mellan Gud och v\u00e4rlden, kommer vi aldrig att kunna f\u00f6rst\u00e5 vem Gud \u00e4r, vem m\u00e4nniskan \u00e4r eller vad skapelsen \u00e4r, \u00e4n mindre vad det i praktiken har f\u00f6r betydelse f\u00f6r oss.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Under de n\u00e4rmaste fem veckorna ska vi \u2013 i ljuset av den alltmer eskalerande klimatkrisen \u2013 utforska inneb\u00f6rden av denna enda mening i Philip Sherrards f\u00f6rfattarskap, och samtidigt bekanta oss med hans g\u00e4rning som lekmannateolog och poet. Vi ska se hur Sherrard g\u00f6r upp med den antingen-eller-teologi som f\u00e5r valet att st\u00e5 mellan Gud och v\u00e4rlden. En f\u00f6rkunnelse \u2013 fortfarande i omlopp \u2013 som riskerar att sluta i en andlig imperialism: den drar is\u00e4r andligheten och v\u00e4rlden med dess sk\u00f6nhet.<\/p>\n\n<!--themify_builder_content-->\n<div id=\"themify_builder_content-9944\" data-postid=\"9944\" class=\"themify_builder_content themify_builder_content-9944 themify_builder tf_clear\">\n    <\/div>\n<!--\/themify_builder_content-->","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>F\u00f6rsta m\u00e5ndagen i Stora fastan, och vi ska i dag inleda v\u00e5r \u00e5rliga fastel\u00e4sning inf\u00f6r p\u00e5sken. Fastebloggen har under senare \u00e5r l\u00e4st en f\u00f6rfattare ur den ortodoxa teologiska traditionen under p\u00e5skfastan. I \u00e5r ska vi g\u00f6ra en n\u00e4rl\u00e4sning av den ortodoxe teologen och poeten Philip Sherrard \u2013 en av \u00f6vers\u00e4ttarna av samlingsverket&nbsp;Filokalia&nbsp;\u2013 som i en [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-9944","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9944","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9944"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9944\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9956,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9944\/revisions\/9956"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9944"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9944"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9944"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}