{"id":9545,"date":"2022-01-05T06:20:18","date_gmt":"2022-01-05T06:20:18","guid":{"rendered":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/?p=9545"},"modified":"2022-01-05T06:28:12","modified_gmt":"2022-01-05T06:28:12","slug":"de-tre-platsernas-hemlighet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/2022\/01\/de-tre-platsernas-hemlighet\/","title":{"rendered":"De tre platsernas hemlighet"},"content":{"rendered":"<p class=\"wp-block-paragraph\">Under firandet av julen lyssnar vi \u00e5terkommande till Kristushymnen i Filipperbrevets andra kapitel: Jesus \u201davstod fr\u00e5n allt och antog en tj\u00e4nares gestalt\u201d. N\u00e4r Paulus s\u00f6ker ett spr\u00e5k f\u00f6r den djupa \u00f6dmjukhet som kommer till uttryck n\u00e4r Gud blir m\u00e4nniska, v\u00e4ljer han det uppr\u00f6rande grekiska ordet&nbsp;<em>kenosis<\/em>, som brukar \u00f6vers\u00e4ttas med&nbsp;<em>utblottelse.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Den tidiga kyrkans l\u00e4rare talar om Guds sons trefaldiga&nbsp;<em>kenosis<\/em>: han blir m\u00e4nniska, han blir gjord till synd, han d\u00f6r. Dessa tre uttryck f\u00f6r Jesu nedstigande svarar mot tre platser: Betlehem, Jordan och Golgata. Var och en av dem inbegriper de \u00f6vriga.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Efter att under julens tretton dagar ha varit i Betlehem \u2013 platsen d\u00e4r Gud stiger ner fr\u00e5n himlen till jorden \u2013 kommer vi i kyrkans \u00e5r till Jordan, platsen d\u00e4r Jesus solidariserar sig med oss syndare och stiger ned i vattnet f\u00f6r att d\u00f6pas av Johannes. Medan vi i v\u00e4st firar de vise m\u00e4nnens bes\u00f6k i Betlehem och d\u00e4rmed evangeliets universalitet p\u00e5 trettondedag jul, \u00e4r det Herrens dop som st\u00e5r i centrum i kyrkorna i \u00f6st under den h\u00f6gtid som kallas <em>epifania<\/em>. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r trettondedagsafton en strikt fastedag i de \u00f6stliga och orientaliska kyrkorna.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Dopet i Jordan \u00e4r den logiska f\u00f6ljden av f\u00f6delsen i Betlehem, p\u00e5 samma g\u00e5ng som det f\u00f6regriper Golgata. Jordans vatten symboliserar d\u00f6dsrikets djup. Dit skulle Jesus stiga ned, d\u00e4rifr\u00e5n skulle han ocks\u00e5 stiga upp. Ett uppstigande som f\u00f6reb\u00e5dar uppst\u00e5ndelsen. I dopet framtr\u00e4der det kristna livets m\u00f6nster: d\u00f6d och uppst\u00e5ndelse.&nbsp;<\/p>\n\n<!--themify_builder_content-->\n<div id=\"themify_builder_content-9545\" data-postid=\"9545\" class=\"themify_builder_content themify_builder_content-9545 themify_builder tf_clear\">\n    <\/div>\n<!--\/themify_builder_content-->","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Under firandet av julen lyssnar vi \u00e5terkommande till Kristushymnen i Filipperbrevets andra kapitel: Jesus \u201davstod fr\u00e5n allt och antog en tj\u00e4nares gestalt\u201d. N\u00e4r Paulus s\u00f6ker ett spr\u00e5k f\u00f6r den djupa \u00f6dmjukhet som kommer till uttryck n\u00e4r Gud blir m\u00e4nniska, v\u00e4ljer han det uppr\u00f6rande grekiska ordet&nbsp;kenosis, som brukar \u00f6vers\u00e4ttas med&nbsp;utblottelse. Den tidiga kyrkans l\u00e4rare talar om [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":4,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-9545","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-fastebloggen","has-post-title","has-post-date","has-post-category","has-post-tag","has-post-comment","has-post-author",""],"builder_content":"","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9545","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/4"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9545"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9545\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9553,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9545\/revisions\/9553"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9545"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9545"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/tidskriftenpilgrim.se\/fastebloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9545"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}